Broar mellan tro och tro

29.01.2015
Ekumenik är termen för arbetet för kristen enhet. Att de kristna kyrkorna inte är överens om vissa saker är något av en offentlig – och ibland väldigt svartvit – sanning. Men vad det ekumeniska arbetet handlar om är mera undanskymt i det allmänna medvetandet.

1900-talet blev ekumenikens århundrade, inte minst genom den rikssvenske ärkebiskopen Nathan Söderblom. Biografin över honom recenseras i det här numret av ärkebiskop emeritus John Vikström, som i sitt eget livsverk har lämnat tydliga spår i det ekumeniska arbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.


Ekumenikens arbetare får finna sig i att jobbet är långsamt och segt. Det kan ligga år av förhandlingar bakom dokument, som för allmänheten kan tyckas världsfrånvända och abstrakta. Ändå har de ofta i det långa loppet konkreta följder i människors vardagsliv, när gränser suddas ut.


Det kan handla om makar som officiellt –inofficiellt låter kloka präster oftast bli att fråga vem som hör vart – får rätt att gå upp till samma nattvardsbord. Eller som i Borgådeklarationen, om den kyrkogemenskap där ett antal länders stora protestantiska kyrkor förbinder sig att se och behandla de andra kyrkornas medlemmar som sina egna fullt ut. Det innebär rättigheter när det gäller vigselrätt, fadderskap, valbarhet och rätten att verka som präst i en annan kyrka.

Vid sidan av den kyrkliga diplomatin, en slags ”utrikespolitik” om man så vill, har folk naturligvis alltid gjort som de velat. Medan ekumenikerna långsamt byggt broar mellan flodbankarna, har många redan simmat eller vadat över i sitt dagliga liv.


Den så kallade vilda ekumeniken fungerar regellöst, där människor mött människor över samfundsgränserna, i böne- och diskussionsgrupper och framför allt i familjer med makar från olika samfund.


Det ena gör ändå inte det andra obehövligt. Ekumeniska rådet i Finland har till exempel särskilt uppmärksammat interkonfessionella äktenskap i sin familjebok och med råd till medlemskyrkor och -samfund om hur de respektfullt kan behandla dem som bygger en familj med två olika trostraditioner.

En viktig insikt för det ekumeniska brobygget, vare sig det handlar om deklarationer eller var ens barn ska gå i kyrkan är att se att det finns mycket gemensamt. I kristendomen faktiskt det mesta. Förståelsen blir däremot inte hel om man inte samtidigt erkänner olikheterna, det som skiljer. Där kommer behovet av respekt in.


Den tredje insikten är den som de brinnande ekumenikerna tagit som sin uppgift. Till skillnad från det ”who cares” som axelryckningarnas tidevarv förespråkar, så spelar människans tro faktiskt en roll, ibland till vardags, ibland på mellankyrklig nivå. Stillsamt fortsätter ekumeniken i bakgrunden med att röja onödiga hinder ur vägen.

May Wikström

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37