Reporter i Guds Rike

18.12.2014
Det var ett av mina av mig mycket älskade och mycket beundrade barnbarn som tog upp saken. Flicka, tolv år gammal, mycket begåvad.

Vi – min del av familjen Skytte – firade traditionsenligt första advent genom att gå i mässa i Domkyrkan i Lund, en väldig katedral från den tidiga kristna tiden i Sverige. Denna dag är domkyrkan fylld till sista plats, präster sitter i långa rader iförda full ornat, körer sjunger, trumpeter skallar.


Den i vitt och purpur klädde prästen predikar från predikstolen över våra huvuden. Han är ung, fyllde just 50 år. Han är en av de präster som haft stor betydelse för mitt kristna liv, i detta fall en positiv betydelse. Hans namn är Fredrik Modéus, bland familj och vänner kallad ”Figge”.


Efter mässan avtågade familjen traditionsenligt från Domkyrkan till årets första julbord på Grand Hotel. En klassisk matsal i hjärtat av Lund.


Vi som sitter vid detta magnifika julbord är i trosavseende olika. Här finns döpta och odöpta, konfirmerade och icke-konfirmerade, några har judiskt påbrå eftersom min första hustru var judinna, någon anser sig kanske vara agnostiker. Och så jag.


Olika, men alla var vi denna söndag i gudstjänst. Vi lät oss fyllas av denna söndags brusande psalmer, ljus och färgprakt. Flera av oss gick fram till nattvardsbordet.

Nu sitter vi här, någon timme senare, vid det festligt dukade julbordet. Och ett av barnbarnen tar till orda. Tolv år gammal flicka. Mycket observant och välformulerad. Med glasklar röst säger hon:
”Morfar. Du är ju kristen. Men jag får det inte att gå ihop. I ena stunden handlar texterna om att Jesus är pinad, korsfäst, död och begraven. Nästa ögonblick sjunger ni sånger med texten `Var glad, var glad, och hylla din konung och Gud´. Jag tycker det här är hemskt. Hur kan man vara glad när någon blir pinad och dör på korset?”


Denna fråga vittnar om andlig eftertänksamhet och vetgirighet. Hur kan det svartaste mörker på korset bli glädje och ljus? Hur svarar jag på det utan att det låter som innehållslösa floskler?

Jag gör ett försök, men vet inte om jag lyckas.


Denna händelse gör mig än mer ivrig att komma igång med att skriva nästa bok – att på ett begripligt sätt försöka förklara sådant som kan vara både grundläggande och svårt att förstå i den kristna läran. Jag är fortfarande undersökande journalist, men numera går arbetet mest ut på att undersöka Guds Rike och Bibeln.


För att kunna koncentrera mig på detta bokprojekt måsta jag avsluta några andra verksamheter. Det är skälet till att jag nu väljer att avbryta mitt medarbetarskap bland annat i den fina och viktiga tidningen Kyrkpressen. Med detta vill jag tacka er som läste.

Göran Skytte

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00