Presidentvalet i trons färger

04.01.2012
Presidentkandidater har den grundläggande mänskliga rättigheten att innerst inne tro eller inte tro på vad de vill. Därför är det svartvitt att börja väga och mäta deras gudstro ur existentiellt perspektiv. Men utifrån sett är upplägget intressant.
Brokigare än så här har kandidatskaran knappast varit någonsin tidigare i sin inställning och relation till den evangelisk-lutherska folkkyrkan: kulturminister Paavo Arhinmäki hör inte till kyrkan och har lämnat över kyrkofrågorna i ministerportföljen till kollegan Päivi Räsänen. Eva Biaudet gör det inte heller, liksom inte Pekka Haavisto – som trots detta engagerat sig i Kyrkans Utlandshjälps styrelse och i intervjuer sagt att han kan överväga att skriva in sig igen om kyrkan är beredd att viga samkönade. Sari Essayah är starkt profilerad pingstvän och Timo Soini kombinerar sin sannfinländska framtoning med att som katolik bekänna sig till en ur finländsk synvinkel sett exotisk religiös minoritet. Lutheranerna Paavo Lipponen och Sauli Niinistö kan beskrivas som traditionalister och försiktigt eller rentav klart positiva i sitt förhållande till kyrkan. Bägge är beredda att tillönska medborgarna Guds välsignelse i sina nyårstal, i samma tradition som president Martti Ahtisaari. Paavo Väyrynen tvekar däremot och tycker att det känns som en amerikansk och främmande sed.

Ur trosperspektiv är det också intressant att se hur det mediala intresset för kandidaternas livssyn och tro, ja rentav kunskap om tro, har förändrats på ett par decennier. I slutskedet av presidentvalet 1994 trasslade kandidaten Elisabeth Rehn in sig i svaret på huruvida hon tror på Gud och gav sig in i en polemik om Jesus historicitet. Det ledde till en häftig diskussion, inte i minst i religiösa forum, och en del bedömare menade att den Jesusdebatten i slutspurten kostade henne många röster.

Hur ser man 2012 på frågan som (kanske) var värd ett presidentämbete i början på 90-talet?
Den raka frågan om tro på Gud lyser faktiskt med sin frånvaro i flera av valmaskinerna. Statliga YLE bedömer den inte som tillräckligt intressant för väljarnas räkning, inte heller i Hufvudstadsbladets valtest har den klassats som relevant nog. Däremot bränns den av i kvällstidningen Iltalehti.

”Tror du på gud?” är trots allt enligt en hel del vanliga finländare forfarande intressant när det gäller landets president. För en del är frågan rentav viktig. Bland de svenska lokaltidningarna slår den igenom också i Österbottens Tidnings valpanel. En av deltagarna, en kvinna på 20 år, anser att det är viktigt med en troende president.
 
Oberoende av vad svaret på frågan är finns det ändå frågor som är ännu viktigare. De frågorna gäller presidentens förmåga att respektera alla andras svar på samma fråga – och att själva frågeställningen fortfarande har relevans för många, också i dagens Finland.
May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00