Hoppets stråle går genom världen

22.12.2011
Om tre dagar firar stora delar av världen nasarén Jesus födelsedag.

Visserligen gör de det antagligen vid något fel tidpunkt på året, på grund av räknemissar och tradition. Men att Jesus existerade torde vara lika historiskt belagt som att de stora grekiska filosoferna gjorde det. Några vattentäta bevis för att han var Guds son kan ingen visa fram, däremot är det svårt också för en skeptiker att förneka att den historiske personen Jesus en gång fanns.
Storyn om Jesus är osannolik hur man än ser på den. Han var en vanlig galilé, ljusår från de grekiska och romerska filosoferna i finess och utbildning. Han växte upp med Maria och Josef i Nasaret, troligen utbildad till hantverkare av den som var hans jordiska fadersgestalt. Josef, vars yrke Martin Luther översatte som snickare, var antagligen en stenhuggare, liksom många andra i trakten. Jesus var allt igenom vanlig – och ändå inte.

Allt han gjorde och sade riktade han till sina landsmän. Det faktum att budskapet han framförde spred sig över hela det romerska riket visar vilken hunger det fanns efter det. Den hungern har inte förminskats genom årtusendena.

Sant hopp förkunnat av en sann människa och – som den kristna tron bekänner honom – sann Gud, gick som en laserstråle genom samhälle efter samhälle, skikt efter skikt. När Jesus själv ska sammanfatta sin lära gör han det i det dubbla kärleksbudet: Du ska älska Herren, din Gud över allting och din nästa som dig själv. Gud och människa, människa och Gud. Liksom i Jesus egen natur, den som kristenheten slår fast i trosbekännelserna, är tron en rörelse mellan bägge polerna. Det syns också i julevangeliet, där änglar och herdar förenas inför barnet. Det himmelska och det jordiska sjunger tillsammans i julnatten. 

Budskapet från Nasaret fortsätter att dra vidare. Det finns över två miljarder kristna i världen. Hur många troende det finns är det omöjligt att mäta. Dem hittar man både innanför och utanför den statistiska hopen, och hoppets stråle gör ingen skillnad. Den går, som det heter i O helga natt, ”genom världen”. Den ständiga utmaningen för Jesusrörelsens folk är att vara mer stråle och mindre struktur, mer Jesus – och mindre kyrka.

Julevangeliet är också berättelsen om att människan är en varelse som får och bör hoppas. Mörkret och vätan är det ingen konst att bejaka. Den tränger sig på under herdarnas mantlar. Den slår knytnäven i mellangärdet på den som julen 2011 blir utan jobb, hälsa eller familj. Mörkrets makt är stor och kan kännas fysiskt som trycket av en stövelklack på bröstkorgen. När det känns som allra värst är det lätt att tro att det egentligen aldrig var tillåtet att tänka att ljuset fanns. Då kan julevangeliet också läsas som en kampskrift utan våldstoner. Det talar om en frid på jorden som inte handlar om pengar. Det väcker oss alla att knyta en kedja av ljus i världen, sammanlänkad av de handlingar som löper mellan människa och människa.
May Wikström

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10