Älska din fiende som debatteknik

31.07.2014
Ärkebiskop Kari Mäkinens tal på Finlandsarenan i Björneborg har fått stor uppmärksamhet för den ursäkt till de homosexuella han framförde. Det är både begripligt och viktigt, men Mäkinen lyfte fram detta som ett exempel för att göra en mera grundläggande poäng kring offentligt samtal: att det är först när vi blir medvetna om våra egna blinda fläckar som samtalet verkligen kan gå vidare.

Merparten av den offentliga diskussionen, både i kyrka och samhälle, handlar snarare om det motsatta – att peka ut motståndarens blinda fläckar. Och ännu mera, att skyla över den egna okunskapen med olika retoriska knep.

Jesu ord om bjälken och flisan, som Mäkinen utgår från, är inte det enda relevanta bibelordet när det gäller offentlig diskussion. Ett annat, lite mera utmanande Jesusord, är ”Älska din fiende”. Vad kunde det betyda att älska sin fiende i en offentlig debatt?

Väldigt mycket handlar det om ärlighet. Att inte ge en skev beskrivning av vad motståndaren står för, att inte vara selektiv med fakta, att inte generalisera på ett oärligt sätt. Det är sådant, mer än de egentliga meningsskiljaktigheterna, som skapar missämja och polariserar debatten.

På ett djupare plan handlar det om vad man tänker sig syftet vara med att debattera. Som de flesta vet händer det sällan att någon som resultat av en debatt ändrar åsikt. Allt för ofta handlar den offentliga debatten mer om att skada motståndaren eller själv samla poäng. Ingetdera är förenligt med att älska sin fiende.

Det man kan hoppas nå, om man gjort kärleken till sin fiende som huvudmål för diskussionen, är en bättre relation, där det är möjligt att föra samtalet till en djupare nivå. Ibland kan det leda till att man verkligen närmar sig varandra, också i fråga om åsikt, men det är inte alls säkert. För att det ska vara möjligt krävs att man är ärlig, inte bara om det man debatterar, utan också om vem man är. Att likt Mäkinen be om förlåtelse är därför mera än ett retoriskt grepp, det är en förutsättning för att sådan diskussion ska vara möjlig.

Det finns en rätt farlig romantisk dröm om att all fiendskap, alla åsiktskillnader, smälter bort när man lär sig se den andras synpunkt. Det är inte alls sant, och inte heller nödvändigt. Det är inte alls säkert att det är möjligt för, till exempel, Israeler och palestinier, eller konservativa och liberala kristna, att nå total samsyn. Det är inte heller nödvändigt.

Det som behövs är människor som kan hantera att människor är annorlunda utan att det leder till våld, hat och lögn. Att se bjälken i sitt eget öga är en god början på den vägen.

Patrik Hagman

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23