Orka ett steg i taget

08.05.2014
När alla fåglar fnittrar, sjunger, kvittrar i påskglädje och en ängel har strött konfetti över vårens hagar, då är det tid att klättra upp i kyrktornet med konfirmanderna. Dels för att beundra utsikten och dels för att skriva sitt namn på en träbjälke. Jag var här! Det här är också min kyrka!

Just det här kyrktornet hör till de mest utmanande jag någonsin klättrat i. Det är förstås frivilligt. Jag frågar alltid i förväg om någon har klaustrofobi eller höjdskräck, då rekommenderar jag att man avstår.

Den första etappen är värst: en mycket smal och mycket brant stentrappa med korta inhuggna steg. Massiva stenväggar på båda sidor, låg takhöjd och inga fönster, en liten lampa högst upp. Jag besluter mig för att gå sist. Kolla att ingen blir efter eller ramlar. De ivrigaste rusar snabbt uppåt. De följande trappavsatserna är mindre klaustrofobiska, men värre höjdmässigt, man ser rakt ner genom trätrapporna.

Vi kommer alla upp med pumpande hjärtan och värkande lungor, öppnar tornluckorna och tittar ut över glittrande kyrksund och nyutslagna björkar. Så långt allt gott.

Det är sen det händer, när vi ska gå tillbaka ner. När vi ska ta de första trappstegen är det tvärstopp för en konfirmand. Golvet tycks gunga, tornet vingla. Hon andas häftigt. Kan inte ta ett steg. Kompisen försöker övertala. Det går inte.

”Gud, Gud jag klarar det inte?! Herre Gud hjälp!” Det är inte fromhetens inövade repliker utan blodigt allvar när hon kvider. Jag ser i mardrömssyn en panikattack på kommande. Också jag ber tyst med i hennes ord.

Någonstans ifrån kommer lugnet och orden till mig:

”Jag går före och backar ner för trappan så du kan se på mig hela tiden. Se mig i ansiktet, se inte neråt! ”

”Men jag klarar aldrig hela vägen ner, alla tusen trappsteg!”

”Ingen orkar ta alla trappsteg på en gång! Så är det med livet också! Bara ett steg i taget!”

Hon tvekar, försöker, ångrar sig, tar sedan det första steget. Och så börjar vår långsamma färd neråt. Ibland klarar vi flera trappsteg, ibland måste vi stanna, andas och titta på varandra en lång stund innan vi går vidare.

Vi kommer ner. Lika skakade båda två. Vi sitter en god stund i gräset, pustar och fnissar tillsammans med de andra.

Den dagen fick vi alla skriftskolans viktigaste lärdom: Man måste bara våga och orka ett steg i taget! Fäst blicken på tryggheten och inte på faran! Det finns alltid, alltid någon som går före.

(Tack snälla du för att jag fick berätta vår historia! Den allra modigaste är den som varit mest rädd!)

Katarina Gäddnäs

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

EKUMENISKA RÅDET. Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva medlems­kyrkor. 8.12.2025 kl. 10:00

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00