Orka ett steg i taget

08.05.2014
När alla fåglar fnittrar, sjunger, kvittrar i påskglädje och en ängel har strött konfetti över vårens hagar, då är det tid att klättra upp i kyrktornet med konfirmanderna. Dels för att beundra utsikten och dels för att skriva sitt namn på en träbjälke. Jag var här! Det här är också min kyrka!

Just det här kyrktornet hör till de mest utmanande jag någonsin klättrat i. Det är förstås frivilligt. Jag frågar alltid i förväg om någon har klaustrofobi eller höjdskräck, då rekommenderar jag att man avstår.

Den första etappen är värst: en mycket smal och mycket brant stentrappa med korta inhuggna steg. Massiva stenväggar på båda sidor, låg takhöjd och inga fönster, en liten lampa högst upp. Jag besluter mig för att gå sist. Kolla att ingen blir efter eller ramlar. De ivrigaste rusar snabbt uppåt. De följande trappavsatserna är mindre klaustrofobiska, men värre höjdmässigt, man ser rakt ner genom trätrapporna.

Vi kommer alla upp med pumpande hjärtan och värkande lungor, öppnar tornluckorna och tittar ut över glittrande kyrksund och nyutslagna björkar. Så långt allt gott.

Det är sen det händer, när vi ska gå tillbaka ner. När vi ska ta de första trappstegen är det tvärstopp för en konfirmand. Golvet tycks gunga, tornet vingla. Hon andas häftigt. Kan inte ta ett steg. Kompisen försöker övertala. Det går inte.

”Gud, Gud jag klarar det inte?! Herre Gud hjälp!” Det är inte fromhetens inövade repliker utan blodigt allvar när hon kvider. Jag ser i mardrömssyn en panikattack på kommande. Också jag ber tyst med i hennes ord.

Någonstans ifrån kommer lugnet och orden till mig:

”Jag går före och backar ner för trappan så du kan se på mig hela tiden. Se mig i ansiktet, se inte neråt! ”

”Men jag klarar aldrig hela vägen ner, alla tusen trappsteg!”

”Ingen orkar ta alla trappsteg på en gång! Så är det med livet också! Bara ett steg i taget!”

Hon tvekar, försöker, ångrar sig, tar sedan det första steget. Och så börjar vår långsamma färd neråt. Ibland klarar vi flera trappsteg, ibland måste vi stanna, andas och titta på varandra en lång stund innan vi går vidare.

Vi kommer ner. Lika skakade båda två. Vi sitter en god stund i gräset, pustar och fnissar tillsammans med de andra.

Den dagen fick vi alla skriftskolans viktigaste lärdom: Man måste bara våga och orka ett steg i taget! Fäst blicken på tryggheten och inte på faran! Det finns alltid, alltid någon som går före.

(Tack snälla du för att jag fick berätta vår historia! Den allra modigaste är den som varit mest rädd!)

Katarina Gäddnäs

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13