Rosettbanden

08.05.2014
I morgon firar den ryskspråkiga världen Segerns dag och rosettband i det tsartida Georgskorsets ordensfärger pryder både folk och fordon. Bandet, vars färger något förklenande kallas coloradobagge, står för segern över den europeiska fascismen i andra världskriget. Devisen ”Vi kommer ihåg och vi är stolta” kan i våra öron låta som förlegad Runebergsdiktning, men bakom rosettbandet står en högst levande folklig tradition: att hedra tidigare generationer för deras insats i det stora fosterländska kriget. Att den också passar makthavarna gör den inte mindre äkta.

Att separatisterna på Krim och i Ukraina kör med exakt samma Georgsband gör det näst intill omöjligt för utomstående att se firandet som annat är rysk expansionslusta. Vana som vi är att se på världen med kvartalsekonomins glasögon är Ryssland blott och enbart busen som sätter de europeiska spelreglerna åt sidan och annekterar främmande territorium. För att förstå vad rosettbanden vill säga behövs ett mycket längre perspektiv.

Det var år 1914 som Europas politiker tappade greppet och släppte lös första världskriget. Det fick pågå i fyra blodiga år och villkoren vid fredsslutet i Versailles skapade i praktiken förutsättningarna för ytterligare ett världskrig. År 1942 stod största delen av Europa under fascistiskt eller kommunistiskt styre. Bara tanken på en europeisk demokratisk gemenskap måste ha känts utopisk.

Historiker har använt olika räknesätt för att få fram vilken diktatur som var omänskligare, Hitlers eller Stalins. Storbritanniens krigstida premiärminister Winston Churchill – han valdes långt senare till 1900-talets största europé – hade inga sådana uträkningar till hands, men han visste att naziriket var det politiskt farligare. Tillsammans med USA valde han att gå ihop med ärkefienden Sovjet för att slå Hitlers Europa sönder och samman.

Att militärt kämpa ner fascismen kostade ofattbara 46 miljoner människoliv, en stor del av dem var ryska och ukrainska. Det är de offren man minns. Att segern samtidigt skapade förutsättningarna för dagens fredsbygge, EU, firas inte på Segerns dag, dessvärre inte heller inom unionen.

Det är mycket svårt västerifrån – och ännu svårare ur strikt finländskt perspektiv – att i dag känna någon som helst tacksamhet över det sovjetiska maskineriets insats för att kämpa ner Nazityskland. Biståndet från USA och krigsansträngningarna kring ett gemensamt mål uppdaterade dessutom det sovjetiska förtryckssystemet så pass att det fick fyrtio år tilläggstid. Hela Östeuropa hölls lika länge bakom kalla krigets järnridå. Det var så att säga politisk betalning nog.

Efter att muren föll återfick ett land som Polen sin identitet, Ungern blev Ungern och så vidare. DDR, vars identitet byggde på det kalla kriget, försvann däremot. Ukraina har flera identiteter, ingen av dem särskilt stark. När landet i morgon firar Segerns dag och inte kan sluta upp kring en gemensam symbol förlorar Ukraina ytterligare en sammanhållande faktor.

Rolf af Hällström

bibeln. Vad väger tyngre i teologi och bibelsyn? Orden i sig? Eller den sak orden pekar på? Emeritusbiskop John Vikström lämnar en text till några biskopskolleger och till andra i kyrkan. Det är ett slags bokslut, skriver han. 11.9.2025 kl. 14:49

UNGDOMSKÖR. Niklas Lindvik är en av själarna i den evangeliska rörelsens musikliv. Han leder Slefs ”intervallkör” Evangelicum. 10.9.2025 kl. 17:43

METODISTKYRKAN. De finlandssvenska metodisterna använder rätten att avvika från samfundets internationella linje, som sedan 2024 bejakar samkönade äktenskap. 7.9.2025 kl. 11:51

LÄRKKULLA. Språkvetaren Juhani Jäntti är direktor för Lärkkulla stiftsgård som har verkat sedan 1950 och nu firar sina 75 år 2.9.2025 kl. 20:00

BISTÅNDSSAMARBETE. Finska Missionsällskapet och Kyrkans utlandshjälp påminner om att Petteri Orpos regering redan har skurit ner biståndet till de fattigare i världen med en miljard euro. 4.9.2025 kl. 18:51

SJUKHUSPRÄST. Döden. Det är vad Benjamin Häggblom upplever som den allra svåraste delen av sitt jobb som sjukhuspräst. Han står själv svarslös inför den. Men oberoende av om han kommer i kontakt med minnessjukdom, psykos eller cancer så är hans främsta verktyg det samma: närvaro. 2.9.2025 kl. 19:00

relationer. Nej, det kommer ingen perfekt partner på en vit häst och räddar oss. Och nej: konflikter är inte farliga. De är en möjlighet! Jan-Erik Nyberg har skrivit en bok om det som är det finaste och svåraste i livet: relationer. 1.9.2025 kl. 14:39

ARKITEKTURHISTORIA. Nu vill finländska forskare räta ut alla frågetecken kring Åbo domkyrkas ålder och medeltida interiör. – Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad, säger Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria. 1.9.2025 kl. 10:55

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57

KOLLEKTER. Martina Harms-Aalto som är svensk representant i Kyrkostyrelsens plenum föreslog strykningen av Kansanlähetys och evangeliska Sley i kollektlistan. 29.8.2025 kl. 18:24

Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13

Bibel. Tankar om vår diskussion, dess orsak och centrala fråga. Vad är det ytterst fråga om i våra fortsatta debatter om kvinnliga präster, homosexualitet, köns- och sexuella minoriteter och samkönade äktenskap? frågar ärkebiskop emeritus John Vikström. 10.9.2025 kl. 10:35

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59

kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34