Betänkandet kan knappast sägas ha någon substans att komma med till exempel i diskussionen om hur den språkliga samexistensen ska se ut i de obligatoriska samfälligheter som kyrkomötet ska ta ställning till om ett par veckor. Onekligen verkar det som om det jobbiga har sopats över med en rad vackra, men tyvärr rätt tomma, formuleringar. Och kuriost nog utkommer betänkandet med ett lika långt tillägg med en frän avvikande åsikt från en av gruppens egna medlemmar, FD och universitetslektor Marja-Liisa Olthuis. Hon dömer ut betänkandet som halvfärdigt. Den vaga semantiken hör till det Olthuis kritiserar. Till vad förpliktigar till exempel frasen: ”Vi inser att alla behöver få använda sitt modersmål och möta människor med samma etniska bakgrund”? Hon saknar också en tydlig koppling till nationalspråken och lyfter fram – trots att hon är samiskans representant – att just svenskan hade haft nytta av tydliga mål.
Till skillnad från den statliga språkstrategin förankras kyrkans betänkande inte alls lika starkt i nationalspråkstanken. Faktum är att ordet ”nationalspråk”så gott som hela betänkandet igenom ersätts med det vidare begreppet ”modersmål” eller ”språk”. Det kan tyckas generöst, men den konkreta följden är att de smärtpunkter i kyrkan som enkom hör samman med det mindre nationalspråket så gott som helt förbigås i tider när kyrkan måste dra åt svångremmen. I kontrast mot detta kan man ställa resonemanget i Nationalspråksstrategin, där den likaså hårt trängda staten trots allt vågar säga: ”I vissa fall kan emellertid genuin språklig likvärdighet kräva särlösningar för olika språkgrupper eller områden.” Sneglar man på kyrkan igen är det helt uppenbart att just det problematiska begreppet ”särlösningar” är den katt som måste lyftas på bordet när stora enheter skapas över språkgränserna.
”Lika” inte alltid språkligt rättvist
30.04.2014
Vad vill kyrkan med sina språk? Nu talar vi inte om hennes uttryckssätt i predikan eller sång. Nej, frågan gäller vad kyrkan vill med de språk hennes medlemmar talar, hemma, med släkten, på jobbet och i skolan? Hur ser hon på att hon i sin famn har både den stora skaran av finsktalande, en dryg femprocent svensktalande och språkliga minoriteter, som samiskan, med lagstadgad särstatus? Hur förvaltar kyrkan landets två nationalspråk och all den historia de bär med sig, också alla kyrkans minnen? Fram till nu har kyrkan inte sagt så väldigt mycket om den här saken, utöver de språkliga bestämmelser som ingår i den kyrkliga förvaltningen. Språken har funnits och hängt med. Borgå stift tillkom med en svensk kraftansträngning för 90 år sedan. Men en uttalad tanke om vad kyrkan vill med språken – och hur man slår vakt om dem har saknats. Det märktes tydligt när Katainens regering 2011 tog itu med att skapa en nationalspråksstrategi för att bära ansvaret för finskan och svenskan på lång sikt.Det fanns därför en viss förväntan på det betänkande som nyligen kom från kyrkans specialtillsatta språkstrategigrupp.
May Wikström
På Tiktok finns Jesus, helvetet och uppryckelsen – men unga lockas av annat
andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00
Magnus Riska leder Såningsmannen: ”Vi vill nå onådda folk”
mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13
”Den lilla lyktan förändrar inte hela landskapet, men den säger: Här finns ljus”
BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43
På vaccinjobb i hela världen: ”Jul – det är att lära känna nya människor”
BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01
Stefan Forsén blir samfällighetens chef i Helsingfors för våren 2026
HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37
Konservativt nätverk samlades i Pedersöre
PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52
Mura och Karlsson utnämnda till prostar
UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42
Nekrolog: Peter Kankkonen – i kärlekens och trons tjänst
Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19
Kyrkostyrelsen strök stöd till språköarna – och drar in 36 av totalt 186 tjänster
OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16
Min önskelista: Göra vårt bästa för att ge vidare de gåvor Gud gett oss
betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40
Giv mig en (plast)gran med barn i ring?
Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen.
14.12.2025 kl. 17:33
Stiftet söker ny diakonisekreterare och två nya kyrkoherdar
BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50
Tara Junker: ”Julafton kan vara den där ena dagen om året då matglädjen är riktigt stor”
mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00
Han har skrivit om de 250 bönehusen i Österbotten
BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08
”Att få barn har helat mina emotionella sår”
Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort.
9.12.2025 kl. 13:00
”De sista ska bli de första”
fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36
Här suddas gränser mellan titlar och andliga uttryck ut – runt kaffebordet ryms alla
kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43
Alla är välkomna när retreatgården Snoan firar 50 år med en festival för stillhet
festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström.
28.8.2024 kl. 16:17
"Vi kunde ha valt en annan väg"
SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36
”Vi ville inte ha en maktkamp”
konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet


























