Kyrkan mitt i EU

10.04.2014
EU-valet angår också kyrkan. Efter den senaste tidens debatt om skolan och de kyrkliga kopplingarna till fester och ritualer dimper den evangelisk-lutherska kyrkans lätt kaxiga valteser ner i broschyrform. De är närmast bensin på brasan för den debatt som handlar om religionens vara eller icke vara i det offentliga rummet.

Kyrkan förklarar helt frankt att den också vill och anser sig ha att göra med det som händer i beslutsfattandet inom den Europeiska unionen. Dessutom har den mage att hävda att den har något gott att bidra med.

Modigt - och bra! Attityden är något som fältet av EU-kandidater gärna kan ta efter. Också i ett mångfaldens och mångreligiositetens Europa finns det plats för den kristna tron. Den innehåller mycket av det som utgör fundamentet för de gemensamma värderingarna i unionen. Den kan också fungera som en brobyggare för förståelsen mellan de nya européer av olika tro som ska leva sida vid sida. Representanter för olika religioner kan, om ödmjukheten finns där, känna igen helighet och vördnad – också i en annans tro eller religion, och det ger förståelse.

En av teserna i kyrkans programförklaring handlar just om behovet av religiös läskunnighet.”Kyrkor och andra religiösa samfund bör ha rätt att finnas, leva, synas och verka i det offentliga rummet – såväl på nationell som europeisk nivå”, heter det.

Dessutom poängteras den positiva religionsfriheten, det vill säga varje människas rätt att bekänna sig till och utöva sin religion eller övertygelse, både individuellt och kollektivt. ”Religionsfrihet innebär inte frihet från religion”, slår man fast i teserna.

Det här har varit något av pudelns kärna i den senaste diskussionen. Ifjol besökte FN:s specialrapportör för religionsfrihetsärenden Heiner Bielefeldt Finland. Han varnade för att dra likhetstecken mellan religionsfrihet och en sekulär diktatur. Sammanhang som neurotiskt skuffar undan allt som har med religion från det offentliga rummet är hastigt i det andra diket, och utövar inget annat än det rakt motsatta.

En stat som upphöjer en religion till statsskick är inte neutral, och i sådana nationer går religionspolitiken ofta hand i hand med förtryck av alla de mänskliga rättigheter vi anser viktiga: åsiktsfrihet, yttrandefrihet, tryckfrihet. Världen har många skrämmande exempel på sådana just nu.

När religion blir regim är detta ett ingrepp och ett övergrepp på den fria vilja som också kristendomen slår vakt om. Men, intressant nog, ansåg specialrapportören att en stat som plockar bort religiösa yttringar som är rotade i folkets tradition och historia gör sig skyldig till ett liknande ingrepp.

Därför är det logiskt att, som den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland gör i sina EU-teser, konstatera att även Europa är starkt präglat av en kristen historia. Den ligger som grund för en människosyn, som kan tas tillvara när gemenskapen förvaltar sitt sociala ansvar för de förföljda, marginaliserade och hjälpbehövande som söker fristad och framtid på europeisk mark.

May Wikström

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

KATASTROFHJÄLP. Esbo kyrkliga samfällighet har anslagit 30 000 euro i katastrofhjälp för civila offer i det pyrande kriget i Gaza. Hjälpen förmedlas av Finska Missionssällskapet (FMS). 22.10.2025 kl. 14:39

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00

LIVSBERÄTTELSE. Det började med O helga natt i julkyrkan i Munsala. Sedan dess har Christian Vesterqvist uppträtt i många kyrkor med sina tolkningar av Johnny Cash. 16.10.2025 kl. 11:29

Personligt. Kenneth Morales har blivit vuxen i Finland. Här har han gått igenom kriser, kommit ut på andra sidan, börjat uppskatta den finska vurmen för ordning och reda och de starka familjevärderingarna. Men en sak har han svårt att omfatta: vi är så oroliga hela tiden. Det är som om hela befolkningen är lite ängslig. 15.10.2025 kl. 14:16

begravning. Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo. 15.10.2025 kl. 11:08