Nu går tåget till (för?) Karleby

23.01.2014
Det drog säkert ett ”hoppsan!” genom den finlandssvenska prästkåren när domkapitlet i förra veckan beslöt att sända en trio till Karleby för att intervjua de sökande till kyrkoherdetjänsten. Det är långt ifrån praxis. Dessutom är det ett tungt garde som drar norröver. Biskopen åker själv tillsammans med domkapitlets notarie och den lekman som utsetts av stiftsfullmäktige i Borgå stift att sitta med på domkapitlets möten. I normalproceduren rangordnas kandidaterna på basis av sina papper enligt formell kompetens och lämplighet och sedan är det församlingens sak att välja
Trots att notarien Clas Abrahamsson konstaterar att andra stift har tillämpat intervjuer av det här slaget kvarstår faktum: så här grundligt, så här tungt har det aldrig intervjuats kyrkoherdeadepter i Borgå stift förut – åtminstone inte i modern tid. Och argumentet för liknande intervjuer på finska sidan ”för att man inte känner kandidaterna” är snarast det motsatta i det här fallet.

När domkapitlet styr kosan till Karleby sätts stråkastarljuset på en enskild församling, där frågan om vem som ska få eller inte få förrätta altartjänst beroende på kön har varit långt ifrån oproblematisk. Att kvinnor har hoppat in som präster bara när församlingens egna präster hållit sig undan är egentligen ingen lösning. Det är att både säga ”nej” och ”ni-får-som-ni-vill” utan att avvika från sitt eget rättesnöre.

Stiftsledningen gör en klar principiell markering att det är dags för en förändring i Karleby svenska församling. Biskop Björn Vikström säger rentut att det handlar om att försäkra sig om att alla sorters präster ska ha rätt att arbeta i alla församlingar och om att trygga församlingsbornas intressen.

Det är bra, och antagligen det enda domkapitlet kunde välja att göra. Men i det ingreppet tvingas – eller väljer - stiftsledningen också att göra intrång i församlingens integritet, något som i vår kyrka är en viktig grund. En enskild församling är nämligen inte en avdelning i Kyrkan Ab. Församlingens integritet och självbestämmanderätt är stadfäst i den Schaumanska kyrkolagen från 1869. Att domkapitlet kommer in, dessutom rent fysiskt, på församlingens revir kan ses som ett intramp på den integriteten. Det är något som kritikerna i sak måste ges rätt i och som tyvärr kan skapa martyrskap beroende på vad de intervjuade väljer att svara på samarbetsfrågan. Då är det lätt och billigt att utse trojkan från domkapitlet till utomstående förtryckare. Å andra sidan ger det personliga besöket de intervjuade chansen att nyansera sig mer än en torr blankett gör.

Samtidigt sänder besöket en tankeställare till alla dem som är medlemmar i Karleby svenska församling i dag: De har år 2010 valt (eller låtit bli att välja) den kärna som nu leder församlingen. I höst är det val igen. Alla som är missnöjda har i så fall en gyllene möjlighet att påverka hur man ska gå vidare tillsammans –helst på lokalplan
May Wikström

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02