Ett öppet hem

03.10.2013
Under många år har jag fått bo i ett fattigt land vars honnörsord är Teranga. Teranga betyder gästfrihet. Jag har annan hudfärg än de flesta i landet, så det syns att jag inte hör till ursprungsbefolkningen. Ändå har jag fått bli en av dem, till 100 procent. Mina barn har vuxit upp i det landet. Vithåriga barn med blå ögon bland mörkhyade, brunögda barn. I ett skede var en av sönerna den enda ljushyade i den katolska skolan med närmare 400 barn. Aldrig har vi hört ett ont ord om vårt ursprung. Aldrig har någon sagt åt oss att vi ska försvinna till det land vi kommer ifrån. Inte ens de gånger det varit hungersnöd i landet och man logiskt sett kunde ha tänkt att om utlänningarna försvinner så blir det mera mat för landets egna.
I nyårstalen och andra viktiga tal vände sig presidenten också till ”utlänningarna som bor ibland oss”. Vi kände samhörighet med landet och befolkningen då presidenten inneslöt också oss i sitt tal. Jag och min familj älskar det landet så att det gör ont ibland. Och vi älskar de människor som så förbehållslöst tagit emot oss. De har öppnat dörren till sin kultur och sakta, med varsam hand, slussat oss in i den. De har öppnat våra ögon för nya värden. De har lärt oss att ett lyckligt liv kan levas utan en massa prylar, men man kan inte leva lycklig i ensamhet. Många gånger då min man var borta kom någon från vår afrikanska släkt och höll mig sällskap. ”Maman, inte kan vi vara annanstans då vi vet att du är ensam hemma”, sa de medan de gjorde sina läxor eller såg på någon fotbollsmatch i vårt hem. Där har jag gått i en vanornas skola och stannat på klassen många gånger – jag som trivs i min självvalda ensamhet.

Nu lever jag i mitt eget land som har blivit så kallt. Inte bara med tanke på vädret, det blåser iskall nordanvind också i samhället. En liten pojke på elva år, med finländsk mamma och afrikansk pappa, född i Finland och med finska som modersmål får höra ”Neger, far tillbaka därifrån du kommer”. Vart ska han fara, han är född i detta land och har alltid bott här? Han ser annorlunda ut i sin färgade hy, de andra medborgarna accepterar honom inte för det. Det kan inte vara rätt ställt i vårt samhälle då barn får höra sådant.

Under kidnappningsdramat i Nairobi sa president Uhuru Kenyatta att ”Kenya är ett land med mångfald, där olika religioner accepteras och där människor från olika länder bor tillsammans. Kenya ska fortsättningsvis vara ett land med mångfald”.

Jag hoppas våra politiker snart ställer sig upp och säger att Finland är ett land där alla får känna sig hemma. Just nu blåser snåla vindar inom utlänningspolitiken. Ingen vågar stå upp och säja att det räcker nu. I väntan på det får vi göra det.  Öppna våra dörrar för de finländare som inte har blåa ögon och blont hår. Öppna dörrarna till vår rika kultur och dela den med dem. Och aldrig acceptera att barn eller vuxna blir utsatta för hot, varken verbalt eller fysiskt. Vi måste gripa in och sätta stopp för det. Vi kan också bli ett land som har Teranga, gästfrihet, som honnörsord, om vi hjälps åt.

Ann-Katrin Store

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12