Upptäck glädjen i att ta kontakt

11.07.2013
Hej, kan du ”jeesaa” (hjälpa) lite så att vi får in kappsäckarna, sa taxichauffören till min man, då vi efter en 20 timmars resa från Senegal kommit till fosterlandet. Nu var vi hemma i det effektiva landet där alla sköter sitt. Ingen var intresserad av de sex stora kappsäckarna. På flygfältet i Dakar, kvällen innan, kom hjälpande händer emot genast då vi stannade bilen. Då passpolisen märkte att jag hade svårt att slita mig från vinkandet till de kära vännerna, pastor Moussa och vår allt i allo Binette, tog han av sig sin röda barett och vinkade till dem och ropade tillsammans med mig: ”Ciao, ciao” (hejdå). Taxichauffören som ville att kunden skulle hjälpa till var från Somalia. Vi hade ett gott samtal under färden. Han förstod oss och vi förstod honom. Han hade blivit lite finländsk i sin afrikanska själ, vi hade blivit lite afrikanska i våra finländska själar.
En dag i butiken blev jag glatt överraskad. Kassörskan plockade in mina varor i kassen. Sådant är jag van med från Senegal, men inte här. – Tack för hjälpen, sa jag glatt, och berättade att jag bott i en annan kultur där inte var och en ska klara sig själv. – Jag jobbar i ett serviceyrke och vill betjäna. Nu hade jag tid och då gjorde jag det, sa kassörskan. Och fortsatte, vänd mot följande kunder: – Jag skulle vilja åka till Afrika, men det är länge att sitta i flygplan då man är flygrädd. Kan ni förstå det pojkar? Pojkarna såg förvånade ut. Hur blev de indragna i detta samtal?

Ska vi riktigt ta i hand, säger många lite generat då jag av gammal vana sträcker ut handen för att hälsa. I Senegal tar man alltid i hand då man ses. Det är en god vana, man ser varandra då man stannar upp för att ta den andras hand.


Det finns fler exempel om anpassningen till hemlandet. Medan jag sakta väntar på att själen ska hinna fram har jag funderat på några saker.

Samhället håller högt tempo. Varför måste allt gå så snabbt och varför så höga krav? Många ser trötta och slitna ut. Kunde vi finländare ”jeesa”  varandra lite mer i vardagen? I Dakar talade jag alltid med människor på gatan. Helt främmande människor kunde säga till mig: ”Hur går det i dag, Maman?” Redan ett leende kan uppmuntra medmänniskan.

Jag går på stranden och har en dröm om att vi i ska få upptäcka glädjen och rikedomen med annorlunda tänkande människor. Jag tror inte att vi finländare egentligen är så inbundna, vi är bara blyga. Vi har under århundraden utgått från att vi är sämre än alla andra. Så varför då ens försöka ta kontakt? Speciellt om de ser annorlunda ut och tror annorlunda än vi. Mångfalden är en rikedom också i Guds församling.

Angående det finns det mycket att samtala om och mycket att be för. Det är också en sak jag går på stranden och funderar på. Jag ser fram emot trevliga människomöten och goda samtal med kända och okända här i hemma i Finland.

Ann-Katrin Store

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40