Provokationens makt att förändra

23.05.2013
En sak jag ibland förundras över är vår tids stora tilltro till provokationens makt att påverka. Vi verkar anse att det bästa sättet att påverka en annan grupp är att irritera, provocera och utmana. Exempelvis: när en konstnär vill få muslimer att tänka i lite vidare banor blir det logiskt att ta något av det heligaste de har, nämligen profeten Muhammed, och framställa honom som något av det smutsigaste de kan tänka sig, nämligen en hund. Om man förolämpar dem riktigt ordenligt tänker de säkert om.
I viss mån hör det här väl ihop med vår stora tilltro till debatt som ett sätt att föra utvecklingen framåt. Tyvärr åstadkommer debatten i verkligheten sällan någon större förändring, den gör många gånger bara skyttegravarna ännu djupare. Dialog däremot leder nästan ofelbart till förändring och utveckling. Debatten innebär ofta att föra fram mina egna argument och torpedera motståndarens, medan dialogen innehåller ett element av att lyssna och till och med försöka förstå den andra sidans sätt att se saken. Men dialog är i dag påfallande otrendigt och definitivt inget man vinner några pr-poäng eller gilla-klick på.

Jag tycker det är lite oroväckande att vi också inom kyrkan tar till både debatt och provokation framför dialog. Oroväckande dels därför att jag personligen alltså inte tror att de förstnämnda egentligen fungerar. Oroväckande också därför att dialog och enhetssökande är en del av kyrkans absoluta kärna. Om vi inte betonar dem har vi faktiskt tappat kontakten med en del av våra rötter.

En av mina favoritpassager i NT är när församlingen i Korint skriver till Paulus om offerkött. På torget säljs kött som slaktats i avgudatempel och vissa ifrågasätter att kristna äter det. Deltar de då inte indirekt i avgudakulten? Församlingen frågar Paulus och man kunde ju förvänta sig ett ganska entydigt svar på ett så här tydligt dogmatiskt spörsmål.

Paulus svar är överraskande. Dels är det väsentliga inte var köttet slaktats, utan hur du själv ser på saken. Äter du det för att hålla dig på god fot med de gamla gudarna är det fel, äter du det precis som om det var vilken annan entrecote som helst är det helt i sin ordning. Den viktiga frågan är däremot hur din granne ser på saken. Om det stör honom borde du faktiskt låta köttet vara, oavsett din egen åsikt.

Det viktiga är inte endast den dogmatiska frågan om rätt och fel, utan hur vi för diskussionen. Är det jag, min grupp och vår åsikt som är central eller kyrkans enhet och kärleken till nästan?

Jag tror vi kunde ha mycket att vinna på att återerövra dialogen framför debatten. Att lyssna och försöka förstå snarare än att bara vinna slaget. Problemet är ju att det alltid är ”den andra sidan” som är så hårdför och kärlekslös. Din och min gruppering har ju alltid värnat om enhet och dialog. Eller?
Mats Björklund

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00