Förklaringar till de sexuella övergreppen måste vi söka någon annastans. Det är ett betecknande sammanträffande att de övergrepp som nu kommit till offentlig kännedom har inträffat mellan 1960 och 1990. Grovt taget, under perioden mellan ”den sexuella revolutionen” och den tid när pedofili blir västerlandets sinnebild för det ultimata onda. Det är från och med 1990-talet som anmälningarna om sexuella brott mot barn börjar öka kraftigt. De förekom givetvis före det också, men det ansågs inte vara något man behövde göra något åt.
Självklart handlade inte 60-talet om att det nu var okej att tafsa på barn. Men vår kultur kastade, på gott och ont, ut hela den samlade erfarenheten kring sexualitet som samlats under flera tusen år.
Denna förändring i synen på den mänskliga sexualiteten, från något som ska styras och kontrolleras utgående från det gemensamma goda, till något som individen själv helt ska bestämma över, är antagligen den största förändringen i vad det innebär att vara människa som vi alls kan tänka oss. Förvirringen som följde har vi ännu inte kommit över, vilket blir tydligt om man försöker använda Google för att få redan på något vettigt kring dessa frågor (kanske bättre att låta bli).
Den sexualmoral som 60-talets generation ärvde må ha varit stelnad och svår att förstå, ojämlik och byggd på en felaktig förståelse av människans biologi. Men alternativet, den individuella njutningens primat, har sannerligen också brister. I bottnen för vår tids sexuella moral ligger bejakandet av alla sexuella begär, kombinerat med tanken att hur de tillfredställs är en privatsak. Att vi sedan lärt oss att detta måste begränsas av tillägget ”så länge det inte skadar någon annan” ändrar inte på att vi i grunden uppmanas uppfylla alla våra begär, inte bara på det sexuella området.
Denna förvirring, när kulturen säger att vi framför allt ska bejaka våra begär, men ännu inte riktigt kan säga vilka begär som den regeln inte gäller, berör inte bara den vars begär i dag uppfattas som förkastliga. Den gäller också dem som ser sådant beteende hos andra.
Det betyder inte att kristna gemenskaper där enskilda individer gjort sig skyldiga till denna typ av brott kan urskulda sig. Kyrkan borde ha förmågan att göra denna typ av moralisk urskillning, det är en del av dess existensberättigande.
Men det torde ge en viktig fingervisning om vilket slag av misslyckande det egentligen handlar om.
Inte bara ”en privatsak”
08.05.2013
Man får leta förgäves i den metodistiska teologin efter förklaringar till Grankullapastorns sätt att behandla små pojkar. Metodister tror att det kristna livet innebär att man med hjälp av Guds nåd tar steg för steg mot ett moraliskt och andligt solidare liv. Som i de flesta fall när en individ begår hemska handlingar, sker det trots de ideal som upprätthålls av det sammanhang han eller hon lever i, inte på grund av dem.

Patrik Hagman
Niilo Pesonen ny kanslichef i höst: ”Min nådegåva är byråkrati”
kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrkostyrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00
Livet rasade när Karl-Axel blev allvarligt sjuk i akut lymfatisk leukemi
Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17
”Det är ingen guldgruva att driva en lägergård"
LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00
Han grundade traumasjukhuset som i dag ljuder av kvinnors sång
SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpristagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00
Jesus bär Gustaf Sandström efter att dottern försvann
Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44
Klockringning för fred i Gaza - många fick uppropet i sista minuten
ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38
Ingen Pulsgudstjänst i Petrus mer – nytt koncept startar
PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00
Esse församlingshem: Vinden skalade av taket som med en osthyvel
STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21
En Åstrand till? Biskopens son söker juristjobb vid domkapitlet
BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35
Två sökande till toppjobb i Borgå stift
domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14
Om spåntak och cancer, ensamhet och kärlek
Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41
Israel: Landet flyter av politik och profetior – de unga blir mer troende
israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25
"Det var som om mina händer var avhuggna"
Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02
I en värld med fettfobi är frosseri en dödssynd
FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet.
10.6.2025 kl. 10:19
Mayvor Wärn-Rancken tar ledande förtroendeuppdrag i finskt metodistsamfund
METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54
André Swanström varnar för de förflugna orden om judar
antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström.
5.7.2024 kl. 11:32
Kyrkans samtalstjänsts svenska telefonjour är öppen varje kväll klockan 20–23
KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.
1.7.2024 kl. 16:32
De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför.
28.6.2024 kl. 15:17
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet