Våga lyssna

25.04.2013
Min unga kollega skyndade förbi mitt arbetsrum på Finska Missionssällskapet år 1990. ”Får jag intervjua dig nån dag?” ropade jag efter henne. ”Jag skriver en bok om ’kappsäcksbarn’, barn och ungdomar som vuxit upp utomlands.”
Jag visste att kollegan hade tillbringat sin barndom i Taiwan som missionärsbarn.

Hon svängde in i rummet på momangen: ”Jag vet inte om du har någon nytta av att intervjua mig. Jag kommer inte ihåg något om min barndom. Tio år har försvunnit ur minnet helt.”
Nu, 23 år senare, minns hon. Några kolleger och jag har fått vara med i en process som började med försiktiga antydningar. Nu är hon trygg nog att våga minnas. Vår uppgift är att våga lyssna. Förskräckliga minnen steg fram ur hennes undermedvetna. Hon är inte den enda. Under 90-talet vågade två andra flickor göra brottsanmälan. Sedan några till. Alla hade bott på missionens internat. Alla talade om samma person.

Vi trodde att brottsanmälan 1995 skulle leda till en ordentlig polisutredning. Men den tog tvärstopp. Den polis som undersökte fallet förflyttades till andra uppgifter under pågående utredning. Åklagaren åklagade inte. Klagomålen noterades inte.

Det var inte bara myndigheternas agerande som var ett slag i ansiktet för offren. Det var också attityderna hos många vuxna inom organisationen. Det tycktes vara för svårt att tro på ungdomarna eftersom goda egenskaper som fromhet och hjälpsamhet kunde associeras med den sympatiska kollega som de utpekade. Varför berättade barnen inte genast då våld och utnyttjande inträffade? frågade folk. Utan att ha träffat ungdomarna diagnostiserade en del dem i offentligheten med orden sinnessjuka, galna. De har ju gått i terapi! visste någon berätta.

Varför började en del av kollegerna stöda förövaren i stället för att stöda ungdomarna? Ville de skydda organisationens rykte? Var deras identitet så bunden vid organisationen att de var rädda för att själva bli ”befläckade”? Ville de försvara sin egen uppfattning gällande personen? Eller var sexuellt utnyttjande i en kristen organisation så otänkbart? Man ville helst inte blanda sig i. Folk påpekade att det är en kristens plikt att förlåta. Men ingen kan förlåta på en annan människas vägnar. Och ingen har bett om förlåtelse.

Det är ett brott att utnyttja barn sexuellt. Det är en polissak. Janne Villa har i sin bok ”Hengellinen väkivalta” lyft fram händelserna på nytt. Offren är nu cirka 30 stycken. FMS har i tiderna gjort det som organisationen kunnat: bytt ut personal, betalat för terapi, gjort egna utredningar. Leder den nya informationen till ytterligare åtgärder? Är vi mera beredda att lyssna än tidigare?

Till sist en hälsning till riksdagen: lagen bör jämställa grovt utnyttjande av barn med mord, ett brott som aldrig föråldras. Minnesbilder och mod att tala kommer i dagens läge ofta först då det är för sent för en polisutredning.
Ann-Christine Marttinen

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52