Kritiskt tänkande

Med den här farten så är åtminstone folkkyrkan bortstädad från världskartan inom några tiotal år eller snabbare, ifall utskrivningarna fortsätter accelerera på det här sättet. Jag antar att det finns de som är glada och hurrar över denna ”utveckling” eller snarare kanske avveckling.

I tiderna hörde också jag till dem som inte såg annat än fel och brister i kyrkan, dess läror och hos de troende. I dag tycker jag det är sorgset och ett helt vansinnigt slöseri med resurser, kunskap, visdom och insikter när folk struntar i vår folkkyrka. Svaren på livets stora frågor vill man hitta var som helst, bara inte i kyrkan, för där kan man absolut inte hitta dem, det vet väl vem som helst. Är det så man tänker?

Vad tror man sig hitta för stora insikter om livet utanför kyrkan i andra tänkesätt och religioner som inte är behäftade med mänskliga brister och tillkortakommanden?

För att hitta den skatt som gömmer sig i den kristna tron och traditionen krävs ett stort mått av kritiskt tänkande. Ett kritiskt tänkande som förutsätter att man vågar ifrågasätta sina egna ytliga fördomar om vad kyrka och kristen tro är för något. Det kräver att man ”tänker om”, vilket på grekiska heter metanoia, som i Bibeln översatts till ordet omvändelse. Konstigare än så är det inte.