Judar är vi allihopa?

07.03.2013
Få böcker har irriterat mig så mycket som dessa. Och ändå läser jag dem alltid med behållning. Jag tänker på Mikael Enckells essäsamlingar: den senaste i raden, Perspektiv från andra sidan, och före den Om konsten att älska skriften. Böcker där Enckell med en envishet som närmar sig besatthet borrar sig in i vårt förhållande till judarna och det judiska.
Jag blir irriterad inte så mycket över att böckerna är tunglästa, med sina långa och snåriga meningar, som över att Enckell har något viktigt, men också obehagligt och smärtsamt, att säga. För det bär emot att acceptera att antisemitismen ligger på lur hos oss alla. Men också dess motpol filosemitismen, det vill säga kärleken till det judiska och allt det judendomen står för. Något som hos Enckell i första hand ska tolkas symboliskt, det vill säga det judiska som en representant för en djupare sanning i dig och mig. En kraft lika stark som det omedvetna hos Freud. 

Enckell är inte bara författare utan också psykoanalytiker. I sina böcker lägger han sig själv på divanen och analyserar sin längtan inte bara efter sin mor (som försköt honom när han var liten) utan också efter en Mor i överförd bemärkelse, i form av den visdom som finns förborgad hos Bokens folk.

En av hans tankeväckande teser är att det finns klara paralleller mellan judendomen och psykoanalysen. Inte för att många av de stora psykoanalytikerna varit judar utan för att bägge uttrycker något väsentligt om vårt beroende av det förflutna. Och omvänt: att antisemitismen som attityd hör ihop med vår fruktan för detta omedvetna, och för komplexiteten och mångtydigheten i tillvaron. Aggressionerna gentemot det judiska skulle alltså bottna i att vi på ett omedvetet plan blir provocerade av en kultur så djupt förankrad i traditionen, och samtidigt så stolt och fri.   

Fascinerande, javisst. Men samtidigt irriterande, inte minst det särartstänkande och de exklusivitetsanspråk som nästan alltid hör ihop med diskussioner kring det judiska. Vi känner igen det från snart sagt varje inflammerad debatt i offentligheten, det vill säga hur svårt det är att beröra frågor kring judendomen utan att diskussionen går i lås. Ingen nation kan ju ha någon gudagiven rätt att betrakta sig som utvald och exklusiv – om därmed avses att man alltid har mer rätt än andra. En sådan självuppfattning kan ju inte leda till annat än spiraler av ömsesidig misstro, och göra konflikterna till en självuppfyllande profetia.

Trots dessa reservationer är de vindlande Enckellska resonemangen fascinerande att följa eftersom han blottar avgrunder i oss alla. Vi är inte så fria som vi tror utan djupt beroende av våra förfäder, både bokstavligen och bildligen.

Naturligtvis är det provocerande. Men hur paradoxalt det än låter blir jag glad över att drabbas av Enckells besatthet. Och att tvingas reflektera över de irriterande frågor han ställer.


Thomas Rosenberg

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37