Gemenskap med öppen dörr

17.01.2013
Ett barndomsminne: nyårsdagens mottagning i biskopsgården är över och pappa skyndar upp för trappan för att se på andra omgången av backhoppningstävlingen. År efter år följde vi med hur det gick för Tauno Käyhkö, Jari Puikkonen, Matti Nykänen och allt vad de hette.
Innan betalkanalernas tid var tv-tittandet en gemenskapsfaktor i samhället. Samma program snurrade i de flesta familjers vardagsrum och dagen efter kunde man i skolan prata med kompisarna om vad som utspelat sig i t.ex. Columbo eller Happy Days. Kulturkrockar uppstod endast då jag träffade österbottniska kusiner som hade tillgång till Sveriges tv och därför pratade om helt andra program. Ännu i dag finns det enstaka program och serier som lyckas samla stora skaror, men allmänt taget har mängden program och avgiftsbelagda kanalpaket bidragit till att samhällets ökade mångfald och polarisering också återspeglas i tittarnas beteenden.

Det gemensamt upplevda svetsar oss samman, eftersom det skapar en referensram mot vilken vi kan spegla det som vi ser eller upplever. Den här vardagliga insikten har en tillämpning också i kyrkan. Det religiösa språket, de bibliska berättelserna och symbolerna, liturgin, sångerna och musiken känns viktiga och värdefulla för den som vuxit in i dem. En av kyrkans viktigaste uppgifter är uttryckligen att hålla traditionerna om vad Jesus sade och gjorde levande. Genom att ta del av det här gemensamma arvet får människor en referensram med vars hjälp de kan se på sig själva i den kristna frälsningshistoriens ljus.

Men alla gemenskapsstärkande faktorer har tyvärr också en avigsida: även om de förenar många människor finns det alltid andra som lämnas utanför, därför att dessa inte kan, inte vill eller inte ges möjlighet att vara en del av gemenskapen. Det som känns tryggt för den ena kanske upplevs som ett hinder av någon annan. Traditionerna är livsviktiga, men vi måste akta oss så att de inte utvecklas till självändamål som snarare döljer budskapet än förmedlar det. Jesus kunde vara radikal både i sin trohet mot skrifterna och i sin omtolkning av dem, när kärleken till en vilsen och nedtyngd medmänniska krävde det. Här har vi vår förebild
Björn Vikström

Lokalt. Vad tyckte jag om att göra som barn? Då teologen och journalisten Liisa Mendelin blev utmattad behövde hon gå tillbaka till den frågan. Svaret ledde henne till stora medeltida byggnader. 25.3.2026 kl. 16:25

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

Kolumn. ”En liten, söt flicka som du borde inte ha sådana där bilringar om magen”, sa min härliga släkting åt mig i bastun när jag var kanske tio år. Ett bra exempel på hur vuxna tar sig rätt att kommentera barns kroppar vitt och brett. Släktingen är död sedan länge, men jag minns förstås för alltid hennes ord. 24.3.2026 kl. 15:31

DÖDEN. Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon. 20.3.2026 kl. 16:11

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING. Den 17 maj blir det kyrkoherdeval i Jakobstad församling. Församlingsmedlemmarna får säga sitt vid valurnorna. 18.3.2026 kl. 15:08

LUTHERSK FRIKYRKA. Han är 34 år och leder från i höst den växande, lilla Lutherska kyrkan i Norge och på Island. 20.3.2026 kl. 08:51

Personligt. När han var ung var Johannes Westö fotbollsspelare. Som nittonåring visste han att den person han var ägnad att bli inte fanns i fotbollsvärlden. Idag är han präst och skriver musik. – Bara tanken att en människa som Jesus existerat gjorde något med mig när jag behövde det som mest. 18.3.2026 kl. 13:40

MEDLEMMAR. Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken. 17.3.2026 kl. 19:00

IRAN. USA och Israel angriper olika mål i Iran. Men för många i landet är det ett önskvärt krig. Ayatollahregimen har fört så mycket förtryck med sig att de vill se den falla. Pingstpastorn och politikern Mohammad Modaber i Helsingfors drömmer ofta. Då är han nästan alltid i sitt hemland Iran. 16.3.2026 kl. 20:00

Övergrepp. Sexuella övergrepp är vanligare än vad många tror, och även barn drabbas. Jenny Björkström ägnar sitt arbetsliv åt att ge offren rättvisa, tidigare som polis, nu som psykolog. – Det finns något i mig som vill se till de som är mest utsatta, säger hon. 16.3.2026 kl. 11:15

SAMARBETSPROBLEM. En färsk utredning ligger hos domkapitlen i Borgå och Esbo stift. Församlingsdelningen för 26 år sedan har långa spår. 6.3.2026 kl. 21:59

val. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har inom utsatt tid sökts av två kandidater. 6.3.2026 kl. 13:20

tro. Finlandiaprisvinnaren Sirpa Kähkönen växte upp med ett kristet och socialistiskt arv att offra sig för att göra världen bättre för sin nästa. Men på sin tid belönades det inte. 5.3.2026 kl. 19:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27