Vi behöver inte veta någonting med säkerhet, vi behöver bara hoppas

08.01.2025
Rebecca Pettersson är redaktör på Kyrkpressen.

I November skriver journalisten Hanna Hellquist en krönika i Dagens Nyheter som hon inleder så här: ”Det kanske är banalt och historielöst av en ateist att önska sig en tro. Men att vilja tro är att vilja hoppas – och som jag längtar efter hopp i denna mörka november.”

Krönikan får mig att vilja mejla Hellquist på studs och skriva något i stil med att vilja tro är lika mycket tro som något annat. Gud kräver inte mer av oss än ett senapskorn av tro, och tro och hopp är tätt besläktade. Men jag hejdar mig.

Här vill jag brasklappa, jag är ju ingen teolog. Men vad som räknas som tro är ett ämne som verkligen intresserar mig, så jag har upprepade gånger frågat människor som är klokare än mig om saken. De har alla svarat samma sak.

Men vad som räknas som tro är ett ämne som verkligen intresserar mig, så jag har upprepade gånger frågat människor som är klokare än mig om saken. De har alla svarat samma sak.

Att vilja tro är att tro. Att hoppas att Gud håller våra liv i sina händer är tro. Vi behöver inte veta någonting med säkerhet, vi behöver bara hoppas.


En tid senare
lyssnar jag på en podd där religionsavund nämns i förbifarten. Jag tycker att just det segmentet är väldigt spännande, för jag känner igen mig i något nära besläktat.

Det händer att jag avundsjukt sneglar på andra människors tro. Jag önskar att jag skulle tro med större emfas, med självklar lätthet, med tidigare generationers trosvisshet. Men jag klamrar mig fast vid hoppet. Ibland är det ett skrumpnat senapskorn.

Jag önskar att jag skulle tro med större emfas, med självklar lätthet, med tidigare generationers trosvisshet. Men jag klamrar mig fast vid hoppet. Ibland är det ett skrumpnat senapskorn.

Så en dag dyker den svenska ärkebiskopen Martin Modeus upp i mitt Instagramflöde. Det är en sådan där sorglig dag då nyhetssidorna präglas av krig och hur många människor som fått sätta livet till i absurda maktkamper.

Under en bild av ett ensamt ljus skriver Modeus en bön som han avslutar så här: ”Vi ber om en värld där våra barn kan se framtiden an med tillförsikt och tillit.”

Jag läser meningen flera gånger. Att man kan vara så radikal i sitt hopp att man ber Gud om en värld där ”våra barn kan se framtiden an med tillförsikt och tillit” just nu. Det är så stort då så mycket är så mörkt att det gränsar till galenskap. Jag blir rörd av Modeus hoppfullhet. Jag gråter ut lite lagrad hopplöshet.

Det är så stort då så mycket är så mörkt att det gränsar till galenskap.

Då vi inte kan hoppas får vi ta rygg på andra människors hopp. Alltid hittar man någon klok biskop någonstans. Och varje söndag samlas människor i kyrkor. De ber och hoppas – en slags jourhavande verksamhet för dig och mig. Och för världen alla barn. För att de ska kunna se framtiden an med tillförsikt och tillit. Det är hopp.

Rebecca Pettersson

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00