En berättelse om en hund, en tandställning och stor nåd

29.11.2024
Amanda Audas-Kass är modersmålslärare.

Min tolvåriga son Arvid har en tandställning och en hund.

Den lyckligt ovetande läsaren kanske rynkar pannan lite frågande nu, förstår inte riktigt kopplingen mellan dessa två. Ödesbrodern eller -systern vet dessvärre precis vad jag menar. Kombinationen tandställning och hund är inte alltid komplikationsfri. Speciellt inte om tandställningen är en sådan som är utanför munnen under dygnets vakna timmar och om hunden är en sådan som är orimligt glupsk.

Det här är för övrigt inte en berättelse om hundar och tandställningar, det här är en berättelse om nåd. Och alla berättelser om nåd är mina personliga favoriter, därför får du läsa den.

Det här är för övrigt inte en berättelse om hundar och tandställningar, det här är en berättelse om nåd.

Första gången vår hund tuggade i sig en bit av Arvids tandställning fick vi ringa, boka tid och åka in för att få en ny. I välfärdsstaten Finland får barn sin tandställning gratis, men om barnet självt (eller uppenbarligen också barnets hund) slarvar bort eller förstör den tandställningen får man betala för nästa. Så vi var beredda på att få betala. Men när tandläkaren skulle ge honom en ny tandställning märkte hon att den var lite för liten och han fick den nya helt utan kostnad eftersom han ändå hade vuxit ur den söndertuggade ställningen. Nåd!



Gången därpå var det inte speciellt roligt att ringa och berätta om ännu en söndertuggad tandställning, kanske främst för att den här andra gången inträffade orimligt snart inpå den första. Eftersom egenskapen att inte vara ytterst varsam med sin tandställning är direkt nedärvd av mig till sonen var det naturligtvis jag som fick ringa. Och nu kändes det onekligen lite pinsamt.

Men jag ringde. Och möttes av ren nåd. Kvinnan som tog emot mitt telefonsamtal dömde inte alls, trots att hon i sin dator säkert såg att det här inte var vår första gång i ärendet. ”Det här händer så ofta”, sa hon bara vänligt i möte med min skam. Och gång tre och fyra (jag vet!) har jag mötts av lika stor nåd. ”Det kan hända med katter också” och ”Hur mår hunden, då?” istället för stränga ord om hur vi borde göra. Nåd! Det är nästan – men bara nästan – som jag ser fram emot vår femte gång.

Om du vet med dig att du är ganska dålig på det här, att du är snabb till dom och tycker att människor faktiskt förtjänar sina straff och gärna får skämmas på kuppen … Kontakta mig.

Kristendomen är den bästa och mesta berättelsen om nåd. Alla vi som dagligen lever i och av den berättelsen borde vara mästare på just nåd och ta varje chans att sprida den vidare där vi går fram. Om du vet med dig att du är ganska dålig på det här, att du är snabb till dom och tycker att människor faktiskt förtjänar sina straff och gärna får skämmas på kuppen … Kontakta mig. Jag har nämligen ett telefonnummer till en växel där det finns en kvinna som kan lära dig ett och annat.

Amanda Audas-Kass

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41