Jag önskar mig en riktig jul

20.12.2012
Allt var grannare, sannare då. Jag önskar mig en riktig jul, precis som den var förr. Svenska the Real Group sätter i sin En riktig jul ord på vår ambivalens inför den högtid vi går att fira. Där finns den bottenlösa längtan efter barndomens jular. Där finns den ändlösa listan på måsten som man känner sig tvungen att pricka av för att den riktiga ska infinna sig.
Och där finns den smärtsamma insikten om att det där vackra som glimrar i minnets förskönande spegel trots alla ansträngningar aldrig kommer tillbaka. Sospiria, lär kyrkofäderna ha kallat den sortens längtan. Blandingen av skönhetsupplevelse och saknadens smärta.

När kyrkpressen för ett par nummer sen skrev om två diametralt motsatta sätt att ta emot julen, Bulla upp eller banta ner,  var responsen stor och varm till de inblandade. Många kände igen sig både i julnojorna, viljan att ta avstånd från dem eller viljan att hålla tag i dem trots att vardagen snurrar lite för fort för att man ska orka och hinna med. Andra känner igen behovet av att få göra så som man brukar, för att få en riktig jul. Båda måste få bejakas. Det sociala tvånget att hänga upp julgardiner är kanske inte lika starkt längre som det var för ett par decennier sedan. Det finns trots allt en växande traditonstolerans, som också kan se den avskalade julen som ett alternativ. Men då är det viktigt att den toleransen gäller åt bägge hållen.

Samtidigt märker nämligen de som vill skala bort mycket och radikalt att det hastigt uppstår tomrum när man gör det. En insikt kom från Lars-Johan Sandvik, kyrkoherden i Nykarleby. Han krönikerade i Vasabladet om far- och morföräldrarnas huvudbry inför uppgiften att skaffa julklappar. Är julklappar till alla ett måste och hur dyra ska de vara? Är det bättre med en sedel än ”fel” klapp?  Det finns säkert många som känner igen den här sortens vånda, och som kanske går in för alternativa lösningar. Någon väljer att ge handlingar eller upplevelser, någon annan sätter det i system så att var och en köper bara en klapp, till en person.

Det som kändes rationellt kan efteråt väcka en viss tomhet, konstaterar Sandvik. Tunga traditioner som försvinner måste ersättas med något annat för att det inte ska kännas fattigt. Och vårt land är kargt och festfattigt, så pass att vi kanske inte är så duktiga på det helt enkelt.
För många är det en stor glädje att få ge, för en själv också, när prestationsrädslan inte ligger så tungt över en. En nyckel är kanske medvetenhet. ”Jag ger – för att jag vill det, enligt den förmåga jag har. Jag gör – för att jag vill det, likaså enligt min förmåga.” Det är den här tanken som lätt sköljs bort med reklamen med årets julklappar och festbordsdukningar som droppat in i våra postluckor sedan november. Men håller man den kvar glider julskinkan och presenterna ur centrum. I stället ser man klart dem man älskar, i fest och vardag. Som finns här just nu. Just så som det var tänkt.
May Wikström

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24