Ljuständning

05.12.2012
Det här skrivs lite efter att vår familj kommit hem från ljuständningen på gravgården under Allhelgona. Ljuständningen har de senaste åren totalt förändrat min syn på Allhelgona och gjort den till en av de absolut ljusaste, gladaste och mest livsbejakande helgerna i hela kyrkoåret.
Vi parkerar bilen i det kompakta novembermörkret, sneddar över parkeringsplatsen och in genom järnporten i stenmuren som omger gravgården. Och där möter det oss. Havet av ljuslågor. Hundratals och åter hundratals små, flämtande lågor som nästan ser ut att fortsätta i oändlighet. Den här upplevelsen tar nästan andan ur mej varje gång. Inte i första hand för att det är så stämningsfullt med ljus utan för det som de här ljusen tyder på.

För det första finns det för varje ljus på gravgården minst en relation som någon är tacksam för. Någon har gjort sig besväret att skaffa ljus, leta fram tändstickorna och ge sig av till gravgården i småregnet och mörkret för att tända ett ljus vid någons grav. Det betyder att den person som vilar i graven har varit viktig och betydelsefull, att jag känner tacksamhet för att ha mött och fått lära känna honom eller henne. Och när man räknar ihop alla lågor den där lördagkvällen blir det sammantaget väldigt mycket tacksamhet.

För det andra tänds ljusen inte i första hand för våra Stora Kvinnor och Stora Män. De tänds  inte för att hylla dem som gjort upptäckter, uträttat storverk eller figurerat i tidningarnas rubriker. De tänds för helt vanligt folk. Mammor, pappor, mor- och farföräldrar, mostrar, farbröder, arbetskamrater, grannar och vänner. Människor som gått till jobbet, betalt sina räkningar, fostrat barn och på det stora hela kanske levt rätt vanliga, gråa liv MEN som mitt i det alldagliga ändå varit så viktiga och värdefulla för sina nära att någon nu gör sig omaket att tända en låga på deras grav. Inte för deras storverk (även om många av dem säkert utfört såna också), utan bara för att de funnits, brytt sig och varit närvarande. För att de var viktiga.

I en tid där status är allt och cynismen växer blir ljuslågorna nån sorts trotsig manifestation över att det ändå finns mycket godhet och tacksamhet i världen och att de gråa, alldagliga mötena faktiskt kan vara det allra, allra viktigaste du någonsin kommer att uträtta.

Mats Björklund

julklappar. Hitta en trevlig burk. Börja leta efter uppmuntrande ord, tröstande poesi eller en tom lapp att teckna ner tacksamhet på. Så har du skapat en julklapp som kräver tid och omsorg men nästan inga pengar! 1.12.2025 kl. 14:35

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

ortodoxa kyrkan. Finlands ortodoxa kyrka har det ekonomiskt knappt. Nu utreds möjligheten att leda kyrkan genom att gå tillbaka till tiden då man hade bara två biskopsstift. 28.11.2025 kl. 11:32

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Prästen som leder landets största samfällighet, i Helsingfors, blir överdirektör vid Undervisnings- och kulturministeriet. 27.11.2025 kl. 16:40

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

förlåtelse. Vår digitala kommunikation kryddas med bilder och symboler som förmedlar känslor och kompletterar de skrivna orden. Det finns idag över 3 000 sådana emojier. Ändå finns det i utbudet av symboler ingen som betyder ”Jag förlåter dig”. Det vill kyrkan råda bot på. 19.8.2019 kl. 11:18

Flytt. Kirkkopalvelut sålde huset – det innebär flytt för Kyrkpressen och Fontana Media senast i januari 2020. 13.8.2019 kl. 11:57

Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30