Ljuständning

05.12.2012
Det här skrivs lite efter att vår familj kommit hem från ljuständningen på gravgården under Allhelgona. Ljuständningen har de senaste åren totalt förändrat min syn på Allhelgona och gjort den till en av de absolut ljusaste, gladaste och mest livsbejakande helgerna i hela kyrkoåret.
Vi parkerar bilen i det kompakta novembermörkret, sneddar över parkeringsplatsen och in genom järnporten i stenmuren som omger gravgården. Och där möter det oss. Havet av ljuslågor. Hundratals och åter hundratals små, flämtande lågor som nästan ser ut att fortsätta i oändlighet. Den här upplevelsen tar nästan andan ur mej varje gång. Inte i första hand för att det är så stämningsfullt med ljus utan för det som de här ljusen tyder på.

För det första finns det för varje ljus på gravgården minst en relation som någon är tacksam för. Någon har gjort sig besväret att skaffa ljus, leta fram tändstickorna och ge sig av till gravgården i småregnet och mörkret för att tända ett ljus vid någons grav. Det betyder att den person som vilar i graven har varit viktig och betydelsefull, att jag känner tacksamhet för att ha mött och fått lära känna honom eller henne. Och när man räknar ihop alla lågor den där lördagkvällen blir det sammantaget väldigt mycket tacksamhet.

För det andra tänds ljusen inte i första hand för våra Stora Kvinnor och Stora Män. De tänds  inte för att hylla dem som gjort upptäckter, uträttat storverk eller figurerat i tidningarnas rubriker. De tänds för helt vanligt folk. Mammor, pappor, mor- och farföräldrar, mostrar, farbröder, arbetskamrater, grannar och vänner. Människor som gått till jobbet, betalt sina räkningar, fostrat barn och på det stora hela kanske levt rätt vanliga, gråa liv MEN som mitt i det alldagliga ändå varit så viktiga och värdefulla för sina nära att någon nu gör sig omaket att tända en låga på deras grav. Inte för deras storverk (även om många av dem säkert utfört såna också), utan bara för att de funnits, brytt sig och varit närvarande. För att de var viktiga.

I en tid där status är allt och cynismen växer blir ljuslågorna nån sorts trotsig manifestation över att det ändå finns mycket godhet och tacksamhet i världen och att de gråa, alldagliga mötena faktiskt kan vara det allra, allra viktigaste du någonsin kommer att uträtta.

Mats Björklund

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00