Stiftsgården söker sin själ

05.12.2012
I januari samlas ett par hundra ungdomar på stiftsgården Lärkkulla för att debattera, diskutera, fira gudstjänst och trivas tillsammans. Den speciella atmosfär som varit kopplad till stiftsgården gör att Ungdomens kyrkdagar UK varje år samlas i det som numera heter Raseborg.
I sextio år lyckades Lärkkulla hålla kvar sin funktion som utbildningsplats för kyrkliga yrken, senast som ett minicampus för diakoni inom yrkeshögskolan Sydväst. Men hos oss är det samhället som svarar för utbildningen och eftersom ministeriet gillar stora enheter var loppet kört. I dag är diakonin en liten bit av socionomutbildningen vid yrkeshögskolan Novia i Åbo.

Den diakonala utbildningen profilerade Lärkkulla så att också popartisterna visste att Lärkkulla inte var vilken kursgård som helst. Men skulle någon av UK-ungdomarna veckan efteråt ställa sig i matkön skulle han märka skillnaden. Han kunde lika gärna köa i den kommunalt upprätthållna folkhögskolan VNF ett par kilometer därifrån. Kursutbudet är visserligen olika men profilmässigt helt utbytbart skolorna emellan. När den kyrkliga utbildningen försvann förlorade Lärkkulla en stor del av sin själ.

Sedan dess har försök på försök gjort för att fylla luckan. Strax innan det nya stiftsfullmäktige bildades fick Lärkkulla en blancofullmakt på den kyrkliga fortbildningen. Stiftsgården skulle bli en parallell till den livaktiga finska kyrkliga fortbildningen som finns i Träskända.
Modellen med pengar från Kyrkostyrelsen, ansvaret hos domkapitlet i Borgå och utförandet hos Lärkkulla som är en fristående stiftelse blev inte vad man hoppades. Inte nödvändigtvis gällande fortbildningskurserna i sig, men folkhögskola och stiftsgård möttes inte och gav inte den Lärkkullaeffekt som skulle locka folk.

Dessutom fick domkapitlet inte full valuta för pengarna. Problemet är detsamma som när kommuner köper vårdtjänster från privata bolag som placerar vinsten i skatteparadis. I Lärkkullas fall: för att få ekonomin att gå runt med andra mindre lukrativa kurser i utbudet. Ett liknande problem har Förbundet Kristen Skolungdom med sina Höstdagar som utbildningsmässigt är en kurs i Lärkkullas regi. FKS gör jobbet men får bara en del av samhällets bidragspengar.

Att domkapitlet tar över kan ge några fler kurser. De kan fortfarande hållas på Lärkkulla. Men då fungerar stiftsgården som vilket kurshotell som helst och ger inte Lärkkulla det lilla, eller ska vi säga stora, extra som behövs.

Svenska Folkskolans vänner samlar som bäst flera kulturella folkhögskolor under samma paraply. Lärkkulla driver numera också Houtskär kyrkliga folkhögskola och det kunde vara en möjlighet att de kyrkliga folkhögskolorna kunde göra något liknande för att profilera sig.
Enkelt blir det inte. Det stora och mäktiga fackförbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL sålde nyligen sin kursgård belägen några kilometer från Lärkkulla. Den låg för avsides.
Rolf af Hällström

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53