"Tårar är det mest påtagliga och ändå det mest gåtfulla beviset på våra emotionella liv”

17.04.2024
Christa Mickelsson  är redaktör på Kyrkpressen.

När jag som 24-åring var gravid grät jag bara en enda gång. Min man var uppriven: vad var det för fel på mig? Han kunde inte förstå att jag, som nästan aldrig fällde tårar, grät över ingenting.

När jag väl blev mamma grät jag, när jag höll min dotter i min famn för första gången. Efter det kunde jag inte titta på en förlossningsvideo, när det nya heliga livet föds, utan att försynt torka mina tårar. Samma gäller än idag, men nu kan jag inte ens se på ett djur som föder utan att gråta.


Vi gråter då vi inte kan hantera våra komplexa, överväldigande känslor och när vi inte är kapabla att fullständigt artikulera våra (ibland blandade) känslor.

Vi gråter då vi inte kan hantera våra komplexa, överväldigande känslor och när vi inte är kapabla att fullständigt artikulera våra (ibland blandade) känslor.

Vi gråter av sorg, av frustration och nederlag.

Vi gråter av lycka, av glädje och av stolthet.

Vi gråter av skam, av ånger och genans.

Vi gråter av kärlek och av olycklig kärlek.

Vi gråter av fasa, av upprördhet och av desperation.

”Tårar är det mest påtagliga och samtidigt det mest flyktiga, det mest uppenbara och ändå det mest gåtfulla beviset på våra emotionella liv”, skriver den amerikanska författaren Tom Lutz i boken Crying: A Natural and Cultural History of Tears.

Han frågar sig varför tårar har ansetts vara heliga. Och även om vi tror att vi vet varför vi gråter, varför slutar vi plötsligt gråta? Tårarnas mysterium ligger inte bara i själva deras ankomst – mysteriet ligger också i deras tendens att plötsligt upphöra.

Tårarnas mysterium ligger inte bara i själva deras ankomst – mysteriet ligger också i deras tendens att plötsligt upphöra.

Lutz skriver att människors tårar har varit centrala för religion, poesi och fiktion genom alla tider, men anmärkningsvärt lite har skrivits i ett försök att förklara och förstå tårarna själva. Kanske har ingen annan grundläggande mänsklig aktivitet fått så lite uppmärksamhet, tänker Lutz.

Även om mina tårar var sparsamma mellan att jag var tonåring och 25-åring, kom mina tårar ikapp mig i vuxen ålder. Livet, ni vet.

Christa Mickelsson

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53