Presidenten och välsignelsen

22.01.2024
Presidenten och välsignelsen
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

SPRÅKET lever och förändras. Ord med klara bibliska undertoner som förbannad, uppståndelse eller enfald går genom vardagsspråkets ordmangel. När de kommer ut på and­ra sidan har de en annan betydelse än i 1917 års bibel. Olika kraftord med religiö­st ursprung varierar också över tiden i valör och styrka.

DET VACKRA ordet välsignelse hör till de ord som tiden har rådbråkat. I vardags- och mediejargong används det ofta taget ur sitt ursprungliga sammanhang. Något beslut i riket har fattats i högsta instans och anses därmed vara fastställt och ”välsignat”.

Parallellen kommer väl av kyrkvigseln till äktenskap, där kärleksprocessen uppfattas ha nått något slag av fullbordan inför prästen. Och ändå vet alla närvarande att de två där framme verkligen har en lång väg kvar att gå.

Välsignelsen är, sett till ordets bokstav, inge­t klick där saker definitivt går i lås. Det är en önskan och förhoppning om att Guds omsorg ska följa den välsignade på resan. Det är att önska någon det allra bästa man i sin tro kan komma på, en högsta väl­vilja, ett ljus på vägen, beskydd.

Eller som den evangelisk-lutherska kyrkan skriver i ett slags konsumentupplysning på sin webbplats: ”Välsignelsen är knuten till gåvan att leva och finnas till.”

PRESIDENT Martti Ahtisaari (1937–2023), återinförde den gamla traditionen från krigsåren för länge sedan att avsluta sina nyårstal med att önska Guds välsignelse. Efter­följaren Tarja Halonen avstod från seden; Sauli Niinistö tog upp den på nytt.

ATT TALA OM Gud i samband med en nations öde och uppdrag har mönster särskilt från USA. Det betraktas som ”civilreligion”, när In God we trust- guden inte är en teologiskt beskriven gud, utan mera en anonym högre makt alla medborgare kan förhålla sig till.

I Finland valde långvariga president Urho Kekkonen (1900–1981) att tiga om Gud under ett kvartssekel av nyårstal.

Det är också det som torde vara utgångspunkten. Staten och dess ämbeten är världsliga. Sedan Kekkonens tid har det dessutom blivit än tydligare att republiken och folkkyrkan jobbar vid olika bord.

Så det är lite överraskande att frågan om nyårstalet och välsignelsen fortfarande ploppar upp. Borde presidenten alltså vid sidan av sin roll som överbefälhavare för försvaret dessutom också vara en nationell överste­präst, åtminstone för en dag, och årligen nedkalla Guds välsignelse?

SVARET ligger väl i om den som innehar presidentämbetet själv är känd för att ha en utövande tro eller för att bruka resonera om rikets svåra frågor även i trons termer.

Presidenten väljer i sitt nyårstal de språkbilder, dikter eller favoritförfattare att citera som hen för stunden anser att bäst illustrerar det som hen för året vill säga. Eller att om hen så väljer önska någonting från Gud. I annat fall blir det en märklig, otippad ritual som mest skapar förvirring kring hur vi ser på religion och stat.

Det kunde också höra till allmän etikett i övrigt bland oss finländare att det inte är ett intrång, eller ett försök att snärja in någon i sin egen religiösa värld, att önska någon välsignelse. Det är att önska den andra det bästa man själv vet; allt gott.

– – –

Önska Guds välsignelse eller inte? Så här svarade presidentkandidaterna själva.

Jan-Erik Andelin

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31

SAMKÖNADE ÄKTENSKAP. Kyrkomötet nådde inte tre fjärdedelsmajoritet bakom biskoparnas kompromissförslag. 8.5.2025 kl. 16:54

MÄNNISKOMÖTEN. Robin Nyman är som bäst på väg att baxa en bastu genom Europa för att nå Basel den 17 maj där humorgruppen KAJ från Vörå ska delta i Eurovisionen. 8.5.2025 kl. 13:26

kyrkostyrelsen. 57-årig kyrkoherde från Uleåborg med ovanligt mångsidig erfarenhet inom kyrkan blir ny högsta chef för Kyrkostyrelsen och dess 300 anställda. 7.5.2025 kl. 09:58

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09