Det är obegripligt för mig hur vi slarvar med nattvardsdukandet i våra kyrkor

20.12.2023
Katarina Gäddnäs är författare och präst.

Det sägs att vi äter också med ögat. Till jul är det många som vinnlägger sig om att duka lite extra fint för sina gäster. Det behöver inte vara silverbestick och Rosenthal-porslin, men en vacker dukning förhöjer måltidsupplevelsen. Inte är det riktigt samma sak att äta på papperstallrikar med sladdriga plastbestick. Finns det bara hushållspapper eller smutsiga, hopknölade tygservetter är det kanske bättre att vara utan.


Med den
här bakgrunden är det obegripligt för mig hur vi slarvar med nattvardsdukandet i våra kyrkor. Vi kan kanske inte vara ense om vad som sker i nattvarden, men den är ett sakrament, en helig handling, ett mysterium där vi mottar Kristus. Julnattens under; inkarnationen, Gud blir människa, himlen möter jorden, materien möter Anden – det sker och blir uppenbarat för oss, åtminstone, varje gång vi firar nattvard.



Jag ser så ofta hur präster hafsigt dukar fram och dukar av nattvardsbordet så att församlingen inte ska behöva lida under pinsam tystnad, inte ser man eller vet man riktigt heller vad det är som sker därframme vid altaret. Men om det här är något av det heligaste vi har, hur vågar vi slarva oss igenom det?!

Men om det här är något av det heligaste vi har, hur vågar vi slarva oss igenom det?!

Om församlingen och dess präster på djupet fått lära sig, går det inte att gå tillbaka. Om vi vet att hela mässans brännpunkt, mässans huvudgäst, finns där på altaret kan man inte lämna den kvar vid mässans slut, sätta tillbaka oblater som inte konsumerats i oblatasken, hälla ut vinet som är kvar i kalken i vasken i sakristian.



Om vi vet att corporalet, duken under bägaren och patén (fatet med oblater) är svepningen runt Jesu kropp som vilar i graven/bursan (tygfodralet som corporalet ligger i när det inte används), om vi vet att torkduken inte är nån allmän, slabbig servett utan den duk Veronika använde för att torka Kristi ansikte med på hans Golgatavandring, då har jag svårt att tro att vi hafsigt kan använda dem vid altaret.

Med det heliga måste vi handskas oändligt varsamt och omsorgsfullt, med absolut närvaro.

Med det heliga måste vi handskas oändligt varsamt och omsorgsfullt, med absolut närvaro. Det är outsägligt vackert när församlingen med andakt, under tystnad, ser hur bägaren sköljs ur och liksvepningen med kärlek viks ihop.

Vem vill inte duka med kärlek?!


Katarina Gäddnäs

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00