Vet fridsföreningen skillnad på lära - och andra världsliga lojaliteter?

09.10.2023
Vet fridsföreningen skillnad på lära - och andra världsliga lojaliteter?
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

EN LITEN kristen rörelse i ett hörn av ett annat nordiskt land hade kommit till en teologisk skilje­väg i en fråga. Ett läger tyckte efter många år si, det andra lägret så.

Den lilla kyrkan sökte klokt vägar vidare genom en enkä­t­ bland medlemmarna. Den hade två frågor: Kan du acceptera den nya tolkningen av läran? samt Kan du leva med att din församlingsledning inte tänker som du?

Svaret var smått rörande: En överväldigande stor andel svarade ja på båda frågorna.

DET ÄR SOM som att ha åkt tidsmaskin att sitta med nyheten att den första kvinnan nu har blivit utnämnd till präst i en av Borg­å stifts församlingar. Såå 90-tal, som ungdomen skulle säga.

Med undantag för Karleby svenska församling och några till har det inte varit en knäckfråga på väldigt länge, inte heller i ett flertal av de österbottniska grannförsamlingarna.

Många med perspektiv på rikskyrkan har frågat varför skiljelinjen vid just prästens kön måste vara så rakbladsskarp just här i ett hörn av Borgå stift. Någonting liknande sägs knappt stå att hitta på finskt håll.

Där har det förstås hänt att man har gått ur folkkyrkan och bildat egna manskyrkor, vilket också våra finlandssvenska laestadianer som bäst sitter och grunnar på.

MÅNGA SOM är trötta på det exklusivt mans­prästerliga har helt riktigt påpekat att tolkningar av vad som är ”Guds entydiga­ ord” i en modern tid förändras. Detta även bland dem som berömmer sig av att vara mera ”bibel­trogna” än andra.

Så sägs till exempel praxisen om preventivmedel i laestadianska familjerna i en tyst glidning ha övergått i något slag av ny förståelse av vad Gud egentligen vill. I husen på de nyare laestadianska solsidorna sägs barnskaran numera följa mönstren i andra barnfamiljer.

"Den laestadianska rörelsens lämna kyrkan-utredning skulle må bra av ett kapitel med helt världslig socio­logi: Hur har vi mänskligt sett hamnat här?"

DET ÄR HÄLSOSAMT att ibland tänka efter i vilket sammanhang och i vilken kontext olika kyrkors och rörelsers förståelse av tron har fått sina betoningar.

En folkkyrka med miljoner medlemmar, många åtminstone till ytan sett passiva, får sin prägel av Guds kravlösa nåd och väntande närvaro.

En frikyrka med några tusen medlemmar får sin prägel av personlig trohet och engagemang i Guds verk. Men ingetdera är mera eller mind­re­ kristet än någonting annat.

Också den laestadianska rörelsen skulle må bra av att i sina ”lämna kyrkan”-utredningar också ha ett kapitel med en helt världsligt socio­logisk bedömning: Hur har vi mänskligt sett hamnat här?

Fridsföreningarna kännetecknas av starka familje­band mellan ett fåtal familjer. Detta, i vänlig mening sagt, klanväsende sträcker sig ända in i utkomst, ekonomi och i att man arbetar i varandras företag.

Så i vilken mån handlar gemenskapen och rörelsens vi om lära? Och i vilken mån om släktskap, lojalitet och sociala nätverk?

VI KUNDE också avdramatisera det som igen verkar koka ihop till en ny konflikt.

Det har i alla tider stått envar fritt att när söndagsmorgon glimmar bläddra i församlingsannonseringen och gilla en präst bättre än en annan. Den som har ont just av en kvinna vid altaret må planera sina söndagar enligt det. Låt oss respektera varandra ändå.

Jan-Erik Andelin

Lokalt. Vad tyckte jag om att göra som barn? Då teologen och journalisten Liisa Mendelin blev utmattad behövde hon gå tillbaka till den frågan. Svaret ledde henne till stora medeltida byggnader. 25.3.2026 kl. 16:25

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

Kolumn. ”En liten, söt flicka som du borde inte ha sådana där bilringar om magen”, sa min härliga släkting åt mig i bastun när jag var kanske tio år. Ett bra exempel på hur vuxna tar sig rätt att kommentera barns kroppar vitt och brett. Släktingen är död sedan länge, men jag minns förstås för alltid hennes ord. 24.3.2026 kl. 15:31

DÖDEN. Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon. 20.3.2026 kl. 16:11

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING. Den 17 maj blir det kyrkoherdeval i Jakobstad församling. Församlingsmedlemmarna får säga sitt vid valurnorna. 18.3.2026 kl. 15:08

LUTHERSK FRIKYRKA. Han är 34 år och leder från i höst den växande, lilla Lutherska kyrkan i Norge och på Island. 20.3.2026 kl. 08:51

Personligt. När han var ung var Johannes Westö fotbollsspelare. Som nittonåring visste han att den person han var ägnad att bli inte fanns i fotbollsvärlden. Idag är han präst och skriver musik. – Bara tanken att en människa som Jesus existerat gjorde något med mig när jag behövde det som mest. 18.3.2026 kl. 13:40

MEDLEMMAR. Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken. 17.3.2026 kl. 19:00

IRAN. USA och Israel angriper olika mål i Iran. Men för många i landet är det ett önskvärt krig. Ayatollahregimen har fört så mycket förtryck med sig att de vill se den falla. Pingstpastorn och politikern Mohammad Modaber i Helsingfors drömmer ofta. Då är han nästan alltid i sitt hemland Iran. 16.3.2026 kl. 20:00

Övergrepp. Sexuella övergrepp är vanligare än vad många tror, och även barn drabbas. Jenny Björkström ägnar sitt arbetsliv åt att ge offren rättvisa, tidigare som polis, nu som psykolog. – Det finns något i mig som vill se till de som är mest utsatta, säger hon. 16.3.2026 kl. 11:15

SAMARBETSPROBLEM. En färsk utredning ligger hos domkapitlen i Borgå och Esbo stift. Församlingsdelningen för 26 år sedan har långa spår. 6.3.2026 kl. 21:59

val. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har inom utsatt tid sökts av två kandidater. 6.3.2026 kl. 13:20

tro. Finlandiaprisvinnaren Sirpa Kähkönen växte upp med ett kristet och socialistiskt arv att offra sig för att göra världen bättre för sin nästa. Men på sin tid belönades det inte. 5.3.2026 kl. 19:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03