Sin stilla, svala stund i en kyrka kan man ta inför arkitekturen, konsten eller Gud

21.07.2023
Sin stilla, svala stund i en kyrka kan man ta inför arkitekturen, konsten eller Gud
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

KYRKOR, MUSEER och konstgallerier besöker många av oss finländare ofta inte ens på vår hemort. Utom kanske då i dessa tider, på sommaren, under semester eller hemester.

På våra resor genom Sommarfinland viker omkring 150 000 personer varje sommar in till någon av de över 260 kyrkor som har skyltats därmed också organiserat håller extraöppet som väg­­­kyrkor. Eller så kikar du in i vilken kyrka som helst som råkar stå öppen, också någon som inte är särskilt listad för turister. I kyrkbyar och stadskvarter där du råkar parkera och ta en paus.

I allt från finländsk skärgård till ödemark är kyrkor och kapell ibland de sista historiska byggnader som står kvar. Kapell som kanske lite lutar där de står men finns kvar när föreningar och handelsbodar slutat med sina hembygdskollektioner i något hörn.

Kapell som kanske lite lutar där de står men finns kvar när föreningar och handelsbodar slutat med sina hembygdskollektioner i något hörn.

Det är också det staten förväntar sig av kyrkan. Staten avdelar årligen 123 miljoner euro till kyrkan. Dels ska den lagstadgat sköta om begravningsplatserna och folkbokföringen, dels är den förpliktad stt svara för sin byggnadshistoria med alla dess gamla konstverk och före­mål.


TA OCKSÅ VARA
på chansen att se kyrkor i deras gamla layout. Många kyrkor börjar byggas om. Kyrkans ekonomi förändras. Av ekonomiska orsaker behöver kyrkrummen i Finland användas så flitigt som möjligt för att de är så dyra att upprätthålla.

Utöver pengar som schematiskt fördelas till alla församlingar, riktar folkkyrkans centrala ledning också årligen sju miljoner euro till olika reparationer och renoveringar. Och ändå är många kyrkoherdars och kyrkliga beslutsfattares oro i magbottnen hur en gammal kyrka ska hålla säker och i skick.

Vårt lands museimyndigheter har börjat luckra upp reglerna för vad man får göra i en historisk kyrka. Det kan ha att göra med att alternativet till att skapa spelrum i kyrkan är ännu tristare – att kyrkbyggnaden stängs helt och hållet och sakta dör som en upprätt ruin.

Kyrkor tillåts nu vara mera allrum. Församlingar tar chansen att byta kyrkbänkar mot rörligare stolar. Man röjer plats för barnhörnor, smågruppskapell, konsertscener och kaféer innanför gamla väggar.

Under Kyrkpressens svep kring några kyrkor i Sverige såg vi annan detalj i tiden. I många gamla kyrkor ända från 1600-talet hade man placerat ut fåtöljer här och där i kyrko­rummet. Och varför inte – sitta bekvämt tillbakalutad och andas in allt från historia till helig ande.

Och varför inte – sitta bekvämt tillbakalutad och andas in allt från historia till helig ande.


SIN STILLA, SVALA
stund i en främmande kyrka kan man ta inför arkitekturen, konsten eller Gud. Som man kanske inte lyssnat efter, eller tänkt tillsammans med, på ett tag.

Sitt där inför historien; rikets, ortens, alla människors som har gått före. Över 400 av vårt lands 600 evangelisk-lutherska kyrkor är till exempel över hundra år gamla.

Meditera över det faktum att de yttersta kyrkorna och kapellen, alltfrån Aspö längst bort i Finska viken, till Jurmo i Skärgårdshavet, till Björköby i Kvarken och till Utsjoki längs i norr, alla byggdes inom en enda period om drygt ett årtionde i mitten av 1800-talet.

Eller sitt där i bänken en stund inför din egen historia. Inför allt som har hänt dig, kanske också i någon kyrka, som under årens lopp har rört vid din tysta tro.

Jan-Erik Andelin

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42