Kyrkoherden har en lågmäld, men mycken makt

30.05.2023
Kyrkoherden har en lågmäld, men mycken makt
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

FÖRSAMLINGEN på landet längst bort i stiftet skulle välja kyrkoherde. En av prästerna som hade sökt tjänsten hade provpredikat och stod efteråt och hälsade på kyrkbesökarna.

– Tack för predikan, sa en bondgubbe. Synd att det bara blir den här enda gången.

MEN SÅ SER valkampanjen ut när en församlingsledare tillsätts i en församling. Kyrko­herdarnas valrörelser är minsann lågmälda, passiva och tama. Formellt handlar det gentemot församlingen ibland bara om ett predikoprov som i en modern gudstjänst förväntas vara i sju minuter.

Mera kampanj och varudeklaration blir det inte, åtminstone sällan på kandidatens eget ini­tiativ. Ett undantag var möjligen kyrkoherdevalet 2021 i Pedersöre, där många gick och röstade, för att det handlade om paradigmskiftet om en kvinna kunde vara kyrko­herde även i en församling där könsfrågan forfarande är ömtålig.

"Utan särskilt stort förarbete gentemot sina väljare får kyrkoherden en position med mycket att säga till om. Alltså makt."

ÄNDÅ FÖRVÄNTAS en kyrkoherde kunna så mycket mer än predika. Hen ska kunna administrera, leda, vara personalchef, ha juridiskt och samhälleligt omdöme, förstå sig på pengar, representera, uppträda i media och vara en god präst även utanför predikstolen.

Kyrkoherden redogör för väldigt lite av allt det här innan hen blir vald. Och ändå är det ett offentligt och inte helt illa avlönat jobb, som varar till pensionen om man vill – och inte gör bort sig helt och hållet genom försnillning, otrohet eller sprit.

UTAN SÄRSKILT stort förarbete gentemot sina väljare får kyrkoherden en position med mycket att säga till om. Alltså makt.

En förtroendevald i en församling antyder i det här numret av KP hur kedjan ser ut. Kyrkoherden (1) väcker ärenden till församlingsrådet (2) bereder besluten om dem (3) leder ordet när det besluts (4) verkställer beslutet och (5) förankrar hos personalen vad som ska göras till följd av detta beslut.

Protokollskrivningar stick i stäv med kyrkoherdens egen syn förverkligas i en del församlingar ibland bara trögt, eller inte alls. Det har vi också skrivit om.

DET ÄR BRÅTTOM nu i den evangelisk-luthers­ka kyrkan. Medlemskåren krymper, och snart vänder skatteekonomin.

De anställda blir färre. Funktioner i kyrkan behöver tas över av frivilliga om verksamhetsformen ska vara kvar. Det behövs en ny typ av församlingsledare som litar på, och delegerar. Men i lagen förblir kyrkoherdens roll fortfarande skrämmande låst.

Ett litet steg i riktning mot att fördela ansvar och urskillning är att kyrkoherden låter beslutsfattandet i församlingen ledas av en förtroendevald viceordförande.

LÄRA OCH apostolisk succession i all ära. Det kan kräva sin teologie magister att förvalta dem. Men i det demokratiska beslutsfattandet kunde man i så fall utse ett teologiskt utskott dit linjefrågor kan skickas – kanske också med en vetorätt för detta organ.

Prästen ska vara en som uttolkar evangeliet och förkunnar det, även genom att delta i samhällssamtalet. Mera teologi, inte mindre!

Det vardagliga ledarskapet däremot kunde gott tas över av en kansli- eller församlingschef, som i första hand är den som leder personalen; teologiska studier kunde vara en merit när man söker tjänsten.

Jan-Erik Andelin

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41