Snarare än fördomar ter sig grundbulten i polariseringen i mina ögon vara kärlekslöshet

06.04.2023

Vår tid karaktäriseras av ökad polarisering. Att människor har olika åsikter är i sig inget nytt men i dag blir diskussionerna mer extrema. Det spelar ingen större roll debatten gäller samkönade äktenskap, vindkraft eller bibeltolkning. Positionerna står oavsett längre ifrån varandra och skyttegravarna vi gräver är djupare än tidigare.

Mats Björklund är jordbrukare från Pedersöre.

I veckan läste jag en intervju med en forskare som studerat fenomenet och bland annat kommit fram till att det till stor del handlar om fördomar. Det är enkelt att ha åsikter om invandrare, homosexuella, vargjägare eller bibelkonservativa så länge man inte känner någon av dem personligen.

Det ligger säkert mycket sanning i tesen och i många fall bygger våra skarpa åsikter om ”dom andra” på fördomar. Men jag är ändå inte helt nöjd med förklaringen. Åtminstone jag tycker mig kunna hitta många exempel på mänskor som de facto har många kontakter med sina meningsmotståndare utan att det mildrar deras sätt att debattera det minsta. Att möta representanter för ”dom andra” har inte haft nån större hämmande eller förebyggande effekt på polariseringen.

Jag undrar om det egentligen rör sig om en existentiell fråga. Snarare än fördomar ter sig grundbulten i polariseringen i mina ögon vara kärlekslöshet. Kanske rent av hat. Jag ser inte människan utan endast hennes felaktiga åsikt. Och då blir det enkelt att ställa upp svartvita kulisser, att trampa ner och förödmjuka. Om jag brydde mig om människorna skulle jag antagligen försöka få dem att inse att de har fel, att hjälpa dem komma till insikt. Nu verkar det i många av våra debatter snarare räcka med att sätta dem på plats och täppa till truten på dem. Och drivkraften bakom en sådan argumentation är inte kärlek utan kärlekslöshet. Kanske rent av hat.

”Men de har ju fundamentalt fel!”, kan man invända. ”De får ju bara vad de förtjänar.” Kanhända, men i det kristna tänkandet har vi ett koncept som kallas nåd. Nåd innebär att du får något som du egentligen inte hade förtjänat. Det betyder inte att se mellan fingrarna eller tyst acceptera det som är fel, men det omintetgör argumentet att människor bara får de konsekvenser deras handlingar förtjänar. Nåden handlar om att se människan och bygger på kärlek. Rättviseresonemanget att ”de får vad de förtjänar” bygger däremot på att endast se åsikten och inte människan. Det bygger på kärlekslöshet. Kanske rent av hat.

Vi behöver argumentera för det vi ser som rätt och riktigt. Men vi behöver också se människan bakom åsikten. Även de gånger åsikten är fel.

Mats Björklund

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41