Vad ska vi äta?

10.10.2011
Mina gummistövlar blir blöta av daggen i trädgårdslandet. Höstluften är frisk. De sista solrosorna nickar leende ner mot mig. Doften - åh doften! – av fuktig mylla och den där känslan i kroppen när man grabbar tag om blasten och drar upp en stor saftig rödbeta.
Jorden släpper varsamt greppet om den och jag står där lycklig som ett barn. Skördetiden fyller mig med glädje och tacksamhet. Inget smakar så gott som det man själv odlat och skördat. Kokt potatis, gräddstuvade morötter och svartrötter, gratinerad rödbeta, mild purjosoppa, smörslungade bondbönor, plocksallad och rädisor. Dill, persilja och alla kryddväxter. Ja och så allt det som finns i skogen: höstkantareller, lingon, slånbär, havtorn, nypon och tranbär. Allt detta har Skaparen gett åt oss att äta.

Mitt i min tacksägelse- och skördefest stannar jag upp. Jag tänker på mina afrikanska systrar och bröder. De som fått vänta på regn i åratal och ser sina djur och barn svälta. Jag tänker på människor vars skördar slår fel, på odlingsmarker som stjäls och utarmas av multinationella bolag, på jordar som förgiftas av kemisk industri. Jag tänker på barn i storstädernas slum som söker mat på gator och soptippar. Jag tänker att något har gått alldeles snett i vår värld. Också i dag kunde varenda människa på jorden få äta sig mätt om resurserna vore annorlunda fördelade. I västvärlden slängs hälften, jo det är sant, hälften av all mat som produceras slängs bort.

Vi kan fara till månen och forskarna tror nu att vi kan skicka partiklar med högre hastighet än ljusets. Kan det då vara så svårt att ordna bevattningssystem och livsmedelstransporter till katastrofområden?! Vi kan bygga fasansfulla vapen och hängande trädgårdar i New York, kan det då faktiskt vara så svårt att utveckla hållbara jordbruksmetoder för tredje världen?  Om de klokaste hjärnorna slås ihop och de rikaste börsarna öppnas kan vår underbara planets fantastiska resurser fördelas jämnare. Det handlar om vår inställning. Det handlar om vår girighet. Det handlar om stormakternas beslut, men också om dina och mina beslut i vardagen. Jag handlar lokalt i så stor utsträckning som möjligt. Jag köper rättvisemärkta produkter. Jag frågar efter ekologiska varor i butik och på restauranger. Tillsammans kan vi förändra. Vi är Guds händer på jorden.

Katarina Gäddnäs är författare och journalist.
Katarina Gäddnäs

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37