Låt kyrkfolket rösta med fötterna – åtminstone lite

25.01.2023
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

UNDER ETT långt liv hade församlingen utåt landet varit hemförsamling för den äldre kvinnan. Hon ringer och berättar hur barnen vuxit upp därute. Där bor barnbarnen och vännerna, där ligger familjegraven.

Och ja, det hade hon kollat upp eftersom det inom överskådlig tid blir dags, att hennes hembygds präst en dag ska kunna jordfästa henne, fast hon nu var utflyttad.

Efter att hennes man hade gått bort hade hon av praktiska skäl flyttat in till närmaste stad och blivit skriven i en annan församling.

Inget fel på den. Den nya stadsförsamlingen hade varit välkomnande och vänlig, men hon åkte fortfarande gärna ut till sin gamla kyrka till gudstjänster och samlingar. Men det var kluvet att hennes kyrkskatt inte längre gick dit, och hon hade en känsla av att hon inte riktigt längre betalade för sig när hon var med i sin gamla hemkyrka.

DET HAR SKRIVITS i Kyrkpressen om parokialprincipen i den evangelisk-lutherska kyrkan. Det är regeln som strikt binder dig och din gatuadress till den församling du ska tillhöra och betala skatt till.

Ta den unga kvinnan, kring 30 och singel, som fisken i vattnet i kyrkan på sin hemort. Men så ser hon också andra gudstjänstformer och flera jämnåriga unga vuxna i en annan församling en timmes väg bort med bil. Så det har blivit hennes rutin att andligen och mentalt stå i två församlingar.

Ta den välutbildade mannen med ett offentligt yrke och bred kontaktyta i samhället. Till slut tröttnade han på motsättningarna i hans församling. Som tvåspråkig bytte han formellt modersmål och tillhör nu den finska gudstjänstgemenskapen på orten.

I dessa tre fall var det bara han som på riktigt röstade med fötterna och tog sina kyrkskattepengar med sig när han gick.

"Kyrkfolket behöver få möjlighet att styra lite med sina val. Och få lite blåslampa under stolen på dem som gör val om verksamheten."

NÄR KYRKAN söker nya spår in mot framtiden borde parokialprincipen lösas upp, åtminstone delvis.

Kyrkan behöver börja mäta sin effekt med diskreta mätare. Möter församlingen sina medlemmars behov? Ställer man upp mål? Bryr man sig om ifall man når dem?

I den finländska kyrka som verkar hylla treenigheten av Fader, Son och statistik görs kalla prognoser om medlemsantalet i församlingarna på 20 års sikt. (Jomala och Larsmo är teoretiskt vinnare; Hangö förlorare.)

Men det sägs besynnerligt lite om vad som kunde komma att bryta dessa trender. Församlingen kan ju klåpa rejält och tappa 200 medlemmar som skriver ut sig. Eller göra någonting bra och få 200 att stanna kvar, och en handfull att rentav skriva in sig.

Vi ska varken förespråka en amerikansk religionsmarknad eller frikyrklig värvarteologi. Men kyrkfolket behöver få möjlighet att styra lite med sina val. Och få lite blåslampa under stolen på dem som gör val om verksamheten.


I STAT OCH KOMMUN diskuteras om man kunde få splitta sin skatt så att en del går till regionen och bygden där fritidshuset står.

På motsvarande sätt kunde man på uttalade villkor få avdela en del av sin kyrkskatt till en annan församling än den där man är skriven. Låt oss säga till exempel 20 procent. Lätta på parokialregeln. Följ penningrännilarna. Lyssna och lär.

Jan-Erik Andelin
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05
Det är svårast att vara kristen i Nordkorea, Somalia, Jemen, Eritrea och Libyen.

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35
Palestinafödda Sally Azar vigs till präst för lutherska kyrkan i Jordanien och Israel. 

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30
Just nu verkar Johannes församling huvudsakligen i Johanneskyrkan, som i framtiden blir väldigt dyr.

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30
Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00