6 000 röster är borta – nu tätnar mystiken i kyrkan

22.11.2022
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

43 MILJONER euro omsätter maskineriet per år. Det är församlingarna i Borgå stift som ett normalår levererar 4 500 dop, vigslar, begravningar och andra förrättningar, konfirmationer i 2 700 familjer eller 5 500 gudstjänster.

Medlemsavgiften för detta är i snitt 290 euro. Men få av medlemmarna är intresserade av det annars så vanliga follow the money – "Dina Pengar", som det med stor förstabokstav heter i svenska kvällstidningar. Hur kyrkskatten används, dessa miljoner.

När församlingsvalets röster hade räknats i söndags hade ungefär bara var sjunde finlandssvensk medlem av den evangelisk-lutherska kyrkan gått och röstat. Och valt ett namn på en kandidat som ens en vag mening om åt vilket håll, eller med vilken stil församlingen kunde utvecklas i framtiden.

"Det riktigt rejäla bekymret är att närmare 6 000 röster är borta i år. Det är röster som aldrig har avgetts."

DET STORA bekymret i Borgå stift är inte röstningsprocenten. Den kryper vart fjärde år ner någon procentenhet, som kvicksilvret en kulen kväll.

Det riktigt rejäla bekymret är att närmare 6 000 röster är borta i år. Det är röster som aldrig har avgetts. Dels hålls det inte längre några val i var tredje församling i stiftet, dels har har medlemsantalet sjunkit. År 2018 röstade närmare 25 000 finlandssvenska medlemmar. I år hade antalet avgivna röster sjunkit till 19 000.

Kyrkans kommunikationssakkunniga Lucas Snellman är någonting på spåren när han till Kyrkpressen säger att ett minskat antal kandidater betyder mindre räckvidd i hur det i det lokala talas om kyrkans angelägenheter. Det blir färre ringar på vattnet och i stället en tystnad som snabbt förökar sig. Olja på vattnet; en glansig, matt, stillastående yta, under vilken det inte är så mycket rörelse.

De största passivitetsförlusterna sedan senaste val är, enligt en snabb översikt av Kyrkpressen, är i Esbo och Kimitoöns församlingar. I vardera församlingen lämnades omkring tusen människor som röstade 2018 utan val i år.

Ett sämjoval blir ofta en väckarklocka. Och så skärper församlingen sig och kommer igen fyra år senare. Det gjorde flera församlingar i år.

I andra medelstora församlingar – Grankulla, Hangö eller Nykarleby – är sämjoval redan är det nya normala. Om man blott som intresserad kandidat övertygar ett valombud – så är man vald.

MAKTEN OCH INFLYTANDET försvinner ju inte fast valivern kollapsar. Det är bara någon annan som har dem. Men mystiken tätnar. Vem bestämmer sedan i kyrkan, om de invalda inte har klara väljarströmmar och opinion i ryggen?

Många förtroendevalda, omvalda som avhoppade, säger att beslutsfattandet i kyrkan är trögt och långsamt, och möjligheterna att påverka små.

Troligt är att makten försvinner till de anställda i kyrkans kanslibyggnader, till kyrkoherdar och förvaltningschefer, till ecklesiastikråd och kantorer. Sedan är det de som utformar kyrkan som de själva finner personligt stimulerande, eller i värsta fall bara bekvämt.

"I Åbo svenska, Ekenäsnejdens och i Helsingfors-Matteus församlingar hade en större andel tonåringar än vuxna och äldre gått och röstat."

SKILLNADERNA mellan kandidatfältet och dem som till slut blev invalda i söndags var inte stor. Detta mätt enligt de drygt 400 svar som hade lämnats in i valkompassen.

Folk valde överlag varken mera modernt-populärt eller mera klassisk-konservativt. Det som snarare förenar olika läger är den stora majoritet om 80 procent av de invalda som anser att möjligheterna att påverka i kyrkan borde förbättras.

Ett särskilt stöd verkar de kandidater ha fått som anser att valsystemet borde ändras och kyrkans högsta ledning, kyrkomötet, väljas direkt av medlemmarna. Det ansåg också några av de populära invalda kandidater som Kyrkpressen har talat med. – Länk här och här.


EN RIKTIG FIN SAK är också att det finns församlingar där de riktigt unga hade röstat riktigt mycket. Det får man ju i kyrkan så snart man fyllt 16. I Åbo svenska, Ekenäsnejdens och i Helsingfors-Matteus församlingar hade en större andel tonåringar än vuxna och äldre gått och röstat.

Då har någonting gjorts rätt i församlingen. Sexton- och sjuttonåringar vill påverka sin församling och därmed tidigt ta ett ansvar. Nu gäller det att ta reda på vad det är som har blivit rätt där, och odla det. Och se om det kan gå att tillämpa på mera garvade och blaserade medlemmar i kyrkan.

- - -

Korrigerat måndag 28 november kl. 12.15: andelen församlingar med sämjoval.

Jan-Erik Andelin
Olja kan bli ett element vid konfirmation och vigsel i framtidens kyrkohandbok.

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34
Boken "Otillräcklig" har blivit en försäljningsframgång i Danmark. Den har utkommit på svenska och norska, och översätts nu till engelska.

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24
Lina Teir spelar många instrument, men närmast henne är ändå fiolen.

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05
Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00