Kyrkans unika budskap

11.10.2012
På kyrkans diakonidagar har man offentligjort ett program för hur våra kyrkor skall göras mera tillgängliga för handikappade. Programmet föreslår många förbättringar i den fysiska miljön, i kommunikationen och i attityder. Tillgänglighetsprogrammet har utarbetats i samarbete med handikapporganisationer och andra stödorganisationer.
Det handlar om ett viktigt arbete som samtidigt är mycket konkret: tydliga skyltar och markeringar för var man kan sig fram, hindersfria kyrkor och församlingslokaler, tillräcklig belysning, textning av tal, användning av punktskrift, teckenspråk och klarspråk. För många människor är detta förutsättningar för att alls kunna delta i kyrkans verksamheter.

Men hur är det med kyrkans tillgänglighet på det mera immateriella planet? Kyrkan har ett budskap, men vilket är det budskapet och är det tillräckligt tillgängligt? För vem är budskapet ämnat i sista hand och hur tillgängligt kan det göras egentligen?
I dagarna har den amerikanska lutherska biskopen Robert Alan Rimbo besökt Finland. Biskop Rimbo har synpunkter på vad som är centralt då man vill göra kyrkans budskap mera tillgängligt. Enligt hans erfarenhet har kravet på kyrklig förnyelse ofta lett till ytliga förändringar som inte i längden påverkar exempelvis antalet kyrkobesökare.

Biskopens budskap är att kyrkan inte skall stirra sig blind på frågor om kyrklig tillväxt, spiritualitet eller kyrkliga verksamheter, även om dessa också har en roll i sammanhanget. I den stora mängden av olika kristna röster anser att Rimbo att de lutherska kyrkorna har ett budskap som är unikt. Det är att hålla fast vid nåden som en av de allra viktigaste aspekterna i kristen tro.

Man skulle tycka att om kyrkans verksamheter verkligen var genomsyrade av nåd och barmhärtighet så skulle folket flockas kring kyrkan och dras till den på samma sätt som många drogs till Jesus och hans lärjungar när det begav sig för tvåtusen år sedan.

Men inte heller då var det alla som gillade vår Herres budskap och även då som i dag var det många som inte ansåg sig ha något behov av en nådig, kärleksfull och barmhärtig Gud. De som drogs till Jesus var de sjuka, de utstötta, de svaga, de föraktade och de som inte hade något värde i samhällets ögon.

Kyrkan kommer aldrig att kunna tävla med andra samhälleliga aktörer om att vara den vackraste, starkaste, effektivaste, lönsammaste och mest prestationsinriktade organisationen.

Kyrkan och kyrkans verksamheter kommer alltid att vara märkta av sin Herres väg till korset. När människan tröttnat på att springa i ekorrhjulet, tröttnat på att fylla sitt liv med aktiviteter och prestation, när livet går i kras, när ingenting mera återstår att tro på eller hoppas på, då skall kyrkan finnas där som en öppen faders- och modersfamn.
Tomas von Martens

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

EKUMENISKA RÅDET. Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva medlems­kyrkor. 8.12.2025 kl. 10:00

GRAVFYND. Kvarlevor av tre personer som troligen levde på 1700-talet har fått sin sista viloplats i en grav på begravningsplatsen vid Esbo domkyrka. Kvarlevorna hittades i samband med grävarbeten, eftersom Esbo domkyrka för tillfället genomgår en omfattande renovering. 4.12.2025 kl. 11:49

julmusik. Kyrkorna fylls av ljus, gemenskap och välkända melodier när församlingarna runt om i Borgå stift bjuder in till De vackraste julsångerna. Kantorerna Diana Pandey och Mikaela Malmsten-Ahlsved i Pedersöre församling har valt årets svenskspråkiga sånger. Vi träffades för att tala om årets sångval, personliga favoriter och varför traditionen är så betydelsefull. 3.12.2025 kl. 14:45