"Jag vill vägra resignationen, vill vägra smärtans seger över glädjen och lyckan"

03.01.2022
Mathias Rosenlund är författare och bibliotekarie.

Under de senaste dagarna har jag tänkt mycket på en aforism av en rumänsk tänkare och filosof, E.M. Cioran. Det är blott några korta ord om smärta, som lyder som följer: ”Vad är smärta? – Ett sinnesintryck som vägrar utplånas, ett ambitiöst sinnesintryck.”

Det här resonerar i mig, av ohyggligt många orsaker.

Smärta är inget som det moderna västerländska samhället uppmärksammar desto mer, kanske med undantag för reklamkampanjer om diverse smärtstillande preparat. Men för mig har själva ordet en annorlunda innebörd än bara rent fysisk. Ordet smärta med dess konnotationer innebär för mig inte detsamma som ”jag har huvudvärk” eller ”jag har ont i benet efter min senaste joggingrunda”.

Det ligger betydligt djupare än så. Det är möjligt att min anknytning till det här ordet och dess innebörd har med min kristna bakgrund och tro att göra, men är det inte så att verklig smärta inte drabbar kroppen, utan själen, anden, känslorna? Alla de aspekter av att vara människa som inte är direkt synliga och uppenbart fysiska? Det som i vårt marknadskapitalistiska samhälle inte går att mäta i något slags värde.

"Likt Cioran upplever även jag att smärtan vägrar utplånas."

Likt Cioran upplever även jag att smärtan vägrar utplånas. Den finns ständigt där, smått omöjlig att kringgå. Har det då att göra med en närståendes självmordsförsök, eller en väns svåra livskris, eller min egen desperation över den långvariga depressionens mörka landskap – det spelar ingen roll. Smärtan med dess svarta sinnesintryck vägrar lämna mig i fred, dess ambition är att ta mig i full besittning.

"Smärtan med dess svarta sinnesintryck vägrar lämna mig i fred, dess ambition är att ta mig i full besittning."

Som jag ser det, är då min uppgift att stå emot denna smärtans ambition, att föra kamp mot det som smärtan vill säga mig – att lidandet är oundvikligt, att mina krafter inte räcker, att det aldrig riktigt kommer att bli bra.

Och det finns ju en slags sötma i en resignation av det slaget, kan tänkas. En bitterljuv känsla över en hårt förd men till sist förlorad kamp. Men jag vill inte ge efter, vill inte ge upp. Jag vill vägra resignationen, vill vägra smärtans seger över glädjen och lyckan.

”Vad är smärta?” Det är en bra fråga.

"Så, vad är det som orsakar just dig smärta?"

Ett enkelt och ganska bra svar är att smärtan är en oundviklig aspekt av att vara människa. Och som följd på det borde det vara ett ämne som oftare är öppet för samtal än det är för oss idag. Så, vad är det som orsakar just dig smärta?

Mathias Rosenlund

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Arbetsmiljön sägs vara dålig. Verksamhets­ledaren är arbetsskyddsanmäld för sitt ledar­skap. Men kyrkorna har också dragit sig ur och låtit det hända. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00