Jag hoppas på en riktig hundjul – närvarande, vänlig och med en blick fylld av kärlek

08.12.2021

En av de stora frågorna i vår familj inför julen är vad Kerttu ska tycka om att fira med oss. Vad önskar hon sig i julklapp? Blir hon dålig i magen av julmat? Och vad kommer hon att säga om tomten?

Nina Österholm jobbar med information i kyrkan i Helsingfors.

Kerttu är en treårig ”coronahund” i den betydelsen att hon kommit till oss under coronatiden. På ett halvt år har hon med sin lurviga person förbättrat det psykiska välmåendet hos samtliga i familjen, åtminstone enligt kökspsykologen själv. Istället för att bråka med skolbarnen om morgnarna får jag gå ut på promenad medan pojkarna sköter morgonsysslorna i egen takt – och oftast bättre än under mammas otåliga blick. Väl hemma igen efter skoldagens utmaningar är det ändå sällan sura miner som gör entré, utan glada rop och vänliga händer som söker hundpäls och glada gläfs. Förr var det mera morrande, nu är det mest ”Kerttuuu, heeeej, hej!!!”

Det är således med viss förväntan även jag ser fram emot den första julen med Kerttu i huset. Kommer julstressen (hysterin) inför helgen att minska bara för att det finns en hund i huset? Jag tänker att det inte är omöjligt. Åtminstone är det ju aningen bibliskt att omge sig med djur på julnatten.

Hundglädjen är på sitt sätt så väldigt enkel. (Nästan simpel – tänker kattmänniskorna.) Men bara för att det är enkelt behöver det inte vara sämre. Jag tror det ”enkla” faktiskt har de bästa förutsättningarna att lappa små och stora själar. Hål av ensamhet, skråmor av utanförskap. Sprickor av svek. Eftersom vi själva är svaga behövs hållbara relationer. Inte mera spel eller osäkra kort, utan en trofast blick och varma tassar man kan lita på.

Julen är också pålitlig. Den kommer varje år oberoende av gällande coronarestriktioner. I krubban ligger ett barn som ser på dig med varm blick, som vill bygga en relation som håller i alla lägen. Runtomkring vakar djuren, lika trogna och fridfulla i julnatten som hemma under julbordet.

Jag hoppas på en riktig hundjul. Matglad, ivrig, kramgo. Vagt intresserad av julpynt, totalt likgiltig inför dammsugaren. Närvarande, vänlig och med en blick fylld av kärlek.

Nina Österholm

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42