Har vårt samhälle gett efter för cynismen och intalat oss att det inte finns någon framtid som är värd att hoppas på?

ÅRET ÄR 10191. Jag är på bio. Första gången på ungefär lika många år. Jag ser på filmen Dune som baserar sig på Frank Herberts scifi-klassiker från 1965, med samma namn. Det är länge sedan jag blivit så fascinerad av och indragen i en annan värld. Precis allt med Dune-universumet är intressant: berättelsen, karaktärerna, miljön – inte minst de fyrahundra meter långa sandmaskarna som bor på ökenplaneten Arrakis, där filmen utspelar sig.

UTAN ATT gå in på själva handlingen finns det en dystopisk underton genom hela berättelsen. Det är typiskt för många av de senaste årens stora berättelser. De cyniska, mörka världarna i Game of Thrones eller Vikings är några exempel på serier som blivit globala hittar. Det senaste globala fenomenet är den sydkoreanska dramaserien Squid Game som inte precis är någon feelgood-serie.

"Det finns helt klart en viss eskapism i att fastna i en annan värld. Det intressanta är att de världarna ofta påminner om vår egen."

DET FINNS helt klart en viss eskapism i att fastna i en annan värld. Det intressanta är att de världarna ofta påminner om vår egen. Även om handlingen utspelar sig i framtiden, i rymden eller i en fantasyvärld, är hotbilderna desamma: politik, klimat och ekonomisk kollaps.

Kanske är det just därför de cyniska, dystopiska berättelserna är så populära? Vi identifierar oss med karaktärerna och handlingen och får kanske bearbeta något av vår egen verklighet genom att absorberas av en fiktiv berättelse där det ändå ”inte är på riktigt”. Att de berättelser vi tar del av och älskar återspeglar vårt samhälle är i sig naturligt. Men ibland undrar jag om vi i vårt samhälle i stort gett efter för cynismen och intalat oss att det inte finns någon framtid som är värd att hoppas på. Som Jesaja uttrycker det: Låt oss äta och dricka för imorgon dör vi.

DE KRISTNA är kallade att bära på hopp – också i situationer och omständigheter där hoppet närmast ter sig provocerande och verklighetsfrånvänt, där cynismen råder. Hoppet behöver basera sig på sanning och inte på önsketänkande. Framtiden blir svår. Genom hela Bibeln går en röd tråd som utlovar ett totalt kaos som ska komma över världen innan Jesus kommer tillbaka. En verklig dystopi med andra ord.

"Hoppet behöver basera sig på sanning och inte på önsketänkande."

Det underbara är att denna dystopi endast är vägen, inte slutet. Efter det kommer Jesus eviga herravälde i det fullkomnade Gudsriket, som innebär slutet för alla dystopier. Och det är den berättelsen som ständigt behöver lyftas fram.