Är det en dödsstöt för det hopp de kristna i Afghanistan närt?

Bilderna som kablats ut från Afghanistan de senaste veckorna har varit berörande, för att inte säga skakande. Att talibanerna så snabbt skulle promenera till makten efter att USA verkställt den plan för tillbakadragande som Donald Trump skissade upp under sin tid som president har förvånat många. Efterträdaren Joe Biden har fått utstå kritik från det internationella samfundet för att han verkställt planen. Samtidigt är det svårt att låta bli att leka med tanken hur det låtit om tillbakadragandet skett med Donald Trump vid rodret.

En som i alla fall inte skräder orden i kritiken mot Joe Biden är Rory Stewart, som tidigare bland annat varit biståndsminister i Storbritannien. År 2002, några månader efter att USA gått in i Afghanistan, besökte Stewart landet och gick till fots från huvudstaden Kabul till städerna Herat och Kandahar. Totalt tillryggalade Stewart närmare 700 kilometer och han har också skrivit en bok om vandringen.

Stewart är bestört över att Biden valde att fullfölja den plan för tillbakadragande som Trump initierat. Stewart anser att bara för att man med den internationella insatsen inte lyckats reda upp alla problem som finns i landet under de år man varit där, motiverar det inte att man nu lämnar det afghanska folket åt sitt öde. Han anser också att priset för den internationella insats som krävts för att upprätthålla stabilitet i landet skulle ha varit värt att betala.

"Han anser också att priset för den internationella insats som krävts för att upprätthålla stabilitet i landet skulle ha varit värt att betala."

Även om talibanerna utlovar en mildare islamistisk samhällsordning än den som gällde när USA marscherade in för 20 år sedan får man nu befara att kvinnors situation i landet kommer att bli avsevärt sämre. Samma oro gäller också för landets kristna – och då var deras situation fullständigt katastrofal redan innan. Den internationella organisationen Open doors publicerar varje år en lista över de länder där förföljelsen av kristna är värst. På den listan har Afghanistan placerat sig på andra plats de senaste åren.

Av det här kunde man förstås dra slutsatsen att den internationella närvaron i landet inte gjort de kristnas situation mycket bättre. Samtidigt är det svårt att se att tillbakadragandet inte är dödsstöten för det hopp de kristna i landet eventuellt närt om att en dag kunna leva öppet med sin tro.