Jesus hade trygghet i sitt DNA, men hur ska vi själva hitta den tryggheten?

17.03.2021
Maria Sundblom Lindberg är psykoterapeut, präst och publicist.

Jag har länge tänkt att jag skulle vilja tatuera mig. Rita in en riktning på den smala handleden så att jag vet vart jag ska gå när stigen försvinner. En kompassnål som alltid visar mot målet. Jag har länge vetat vad jag ska skriva på den ljusa huden men jag tvekar. Kan man faktiskt få något bara för att man formulerar det? Kan man bli lugn av bokstäver? Kan man ge till sig själv det som andra borde ha givit?

Trygga typer är som de runda plastdockorna som har tyngd i bottnen. Knuffar man till dem vickar de till men snart står de stabilt igen och blicken är alltid öppen och klar, ögonfransarna långa.

"Tyngden heter resiliens och det är den högsta vinsten. Du får den inte från R-kiosken för en femma utan den kommer med det genetiska lotteriet och ofta har också någon annan i familjen skrapat hem samma stabilitet så det blir ganska lugnt och mysigt."

De tål både sparkar och ovarsamma händer och blir aldrig kvar i liggande läge. Deras riktning är alltid uppåt, tillbaka. Tyngden heter resiliens och det är den högsta vinsten. Du får den inte från R-kiosken för en femma utan den kommer med det genetiska lotteriet och ofta har också någon annan i familjen skrapat hem samma stabilitet så det blir ganska lugnt och mysigt. Det här är inte människor som är befriade från utmaningar, men självkänslan och självförtroendet är tyngden som får dem att resa sig nästan lika snabbt som de föll.

Jag tar ett litet religiöst skutt här för att få in lite Jesus. Han är ju onekligen ett bra exempel på en typ med tyngd i botten. Stabil självkänsla och driv. Gillar barn och går inte förbi söndriga vuxna. Bjussig och schysst. Han är visserligen lite gapig och hastig ibland men mestadels är han tålig och tar skit utan att självbilden rubbas. Utan att riktningen rubbas.

"Jesus har dessutom ett uppdrag som är större än han själv och det hjälper alltid."

Han går mot det svåra för att han vet att han måste och för att han kan. Jesus har dessutom ett uppdrag som är större än han själv och det hjälper alltid. Det hjälper också med älskande föräldrar som förstår sig på sitt särskilda barn. Han är så resilient, kanske till och med för tålig. Även när han blir påspottad och uppspikad ser han att gänget inte fattar vad de gör och ber Gud förlåta dem. Han har redan själv sett, förstått och förlåtit.

Han är så säker. Han är så trygg i vad han håller på med så han behöver inte rista in riktningen med nål. Han har koordinaterna i sitt hjärta. Jag tror nog ändå att jag ska be någon med vacker handstil skriva tillit på insidan på min underarm. Där huden är som tunnast behöver jag bli stärkt och då behöver jag bara dra upp ärmen när jag går vilse.


Maria Sundblom Lindberg

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41