Men tänk om vi skulle kunna lägga av oss skammen över de spår som livet har ristat in i oss?

18.02.2021
Erika Rönngård är redaktör.

Ni vet hur det är på sommaren: då äter vi nya små grönsaker, kallar dem primörer och njuter av att de är små, söta och tunnskaliga. De har en krispig fräschör och har skördats just när de växte som bäst, innan de hunnit bli hårdhudade eller kantstötta.

Men nu är det vinter, och säsong för blodapelsiner, dessa mina favoriter bland citrusfrukterna – kanske bland frukter överlag, tänker jag varje år i februari. För det är ju något speciellt med en frukt som man bara kan äta en viss tid på året, en råvara som fortfarande styrs av säsongen och inte kan flygas in året om.

Länge trodde jag att en blodapelsin helt enkelt bara är en annan sorts apelsin, lite som att det finns vinbär i olika färger. Sedan lärde jag mig att blodapelsinen får sin röda färg på grund av att den växer på platser där nätterna så här års är kalla medan dagarna är varma och soliga. För att hantera temperaturskillnaderna skyddar apelsinen sig genom att utveckla antocyanin, en antioxidant som samtidigt ger blodapelsinerna den röda färgen.

Hemma hos oss brukar vi skämta om att blodapelsiner som visar sig vara överraskande bleka när man skalar dem helt enkelt har haft det för lätt i livet. Och de exemplar som är så djupt röda att färgen slår över i mörkt lila – har de haft det extra svårt, eller har de bara reagerat väldigt snabbt och effektivt på omständigheterna?

Skalet på en färgrik blodapelsin kan vara nästan läderartat, ärrat av sina utmaningar kramar det hårt om klyftorna. Men den färg- och smakrika insidan gör det mödan värt att skala dem. Inför det här numret av tidningen intervjuade jag Malena Björkgren om hur man ska hantera besvikelser och obesvarade böner. Hon säger bland annat att vi ofta växer som människor när vi måste ta tag i livet, när allt inte serveras färdigt. Men, tänker jag medan jag kämpar för att skala min blodapelsin, kanske får det synas att vi tagit tag och att vi kämpat.

Blodapelsinen känner förstås ingen skam över spåren den bär, den är ju en frukt. Men tänk om vi som är människor skulle kunna lägga av oss skammen över de spår som livet har ristat in i oss, och över de försvarsmekanismer som vi behövt för att hantera livet i de perioder när nätterna känts farligt kalla.

Erika Rönngård

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46