Men tänk om vi skulle kunna lägga av oss skammen över de spår som livet har ristat in i oss?

18.02.2021
Erika Rönngård är redaktör.

Ni vet hur det är på sommaren: då äter vi nya små grönsaker, kallar dem primörer och njuter av att de är små, söta och tunnskaliga. De har en krispig fräschör och har skördats just när de växte som bäst, innan de hunnit bli hårdhudade eller kantstötta.

Men nu är det vinter, och säsong för blodapelsiner, dessa mina favoriter bland citrusfrukterna – kanske bland frukter överlag, tänker jag varje år i februari. För det är ju något speciellt med en frukt som man bara kan äta en viss tid på året, en råvara som fortfarande styrs av säsongen och inte kan flygas in året om.

Länge trodde jag att en blodapelsin helt enkelt bara är en annan sorts apelsin, lite som att det finns vinbär i olika färger. Sedan lärde jag mig att blodapelsinen får sin röda färg på grund av att den växer på platser där nätterna så här års är kalla medan dagarna är varma och soliga. För att hantera temperaturskillnaderna skyddar apelsinen sig genom att utveckla antocyanin, en antioxidant som samtidigt ger blodapelsinerna den röda färgen.

Hemma hos oss brukar vi skämta om att blodapelsiner som visar sig vara överraskande bleka när man skalar dem helt enkelt har haft det för lätt i livet. Och de exemplar som är så djupt röda att färgen slår över i mörkt lila – har de haft det extra svårt, eller har de bara reagerat väldigt snabbt och effektivt på omständigheterna?

Skalet på en färgrik blodapelsin kan vara nästan läderartat, ärrat av sina utmaningar kramar det hårt om klyftorna. Men den färg- och smakrika insidan gör det mödan värt att skala dem. Inför det här numret av tidningen intervjuade jag Malena Björkgren om hur man ska hantera besvikelser och obesvarade böner. Hon säger bland annat att vi ofta växer som människor när vi måste ta tag i livet, när allt inte serveras färdigt. Men, tänker jag medan jag kämpar för att skala min blodapelsin, kanske får det synas att vi tagit tag och att vi kämpat.

Blodapelsinen känner förstås ingen skam över spåren den bär, den är ju en frukt. Men tänk om vi som är människor skulle kunna lägga av oss skammen över de spår som livet har ristat in i oss, och över de försvarsmekanismer som vi behövt för att hantera livet i de perioder när nätterna känts farligt kalla.

Erika Rönngård

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28