Av allt det som den kristna tron består av är det just hoppet jag förstår mig minst på

03.02.2021
Matias Rosenlund är författare och bibliotekarie.

Jag har aldrig riktigt förstått mig på hopp. Av allt det som den kristna tron består av är det just hoppet jag förstår mig minst på.

Vad är egentligen hopp? Är det att önska sig något bättre? Är det ett kall efter en positiv förändring av något slag? Är det att vända sig bort från verkligheten och sträcka sig efter en dröm i stället? Är det en önskan om att få eller uppnå det man ännu inte har?

Nej, jag förstår inte.

För mig är det snarast som den danska poeten Theis Ørntoft skriver i en dikt: ”varje gång någon uttrycker hopp inför det bestående / mår jag fysiskt dåligt”.

Det jag är lite allergisk mot är att hoppet alltför ofta verkar innehålla en slags lamslagenhet eller apati. Maktlöshet. När någon vi håller kär mår dåligt säger vi: Jag hoppas det blir bättre. Finns det inte en lathet i det? Kanske en konkret gärning för den andres skull skulle ha större effekt. Laga en varm, god måltid åt den som inte mår bra. Köp en blomma i stället för att säga något om hopp, eller skriv ett brev där du uttrycker varför människan i fråga är viktig för dig och varför hen är värdefull.

Det finns ju givetvis en metafysisk sida av hoppet, den som är aktuell när vi talar om kristendom och hopp. Vi hoppas på räddning, vi hoppas på evigt liv, vi hoppas att Gud tar hand om allt till sist. Men tomma ord om hopp som inte backas upp av några konkreta handlingar förvandlas snart till ett kallt, hårt hån.

Jag har sett många kristna tala om hopp utan att ändå erbjuda den hungrige lite mat. Alltför många som varmt talat om den kristna familjen och hoppet om ett evigt liv samtidigt som många andra har befunnit sig utanför de upplysta rum och salar man hållit sina gudstjänster i.

Inte ens i dessa tider av pandemier och allmän oro över framtiden kan jag frambåda någon större entusiasm över hopp. Jag vet inte vad det i slutändan beror på. Hellre än att hoppas på något osäkert, väljer jag medan jag ännu kan att försöka göra mitt liv till det jag vill att det ska vara.

Det jag uppskattar mest i Jesus som han framställs i Bibeln är alla hans konkreta handlingar och gärningar. Han nöjde sig inte med att säga ”Jag hoppas att dina fötter blir rena”, utan han böjde sig ner för att tvätta de fötter som var smutsiga.

Mathias Rosenlund

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36