Autistisk religion?

13.09.2012
Gubbarna knogar på, maskinerna bullrar. Det ska bli ett hus. Ett hem för autistiska barn, här i grannskapet. Det är jättebra, för autism är sorgligt!  Sjukdomen innebär, för att återanvända ett slitet uttryck, ett ”disconnecting people”. Den skiljer den drabbade från andra människor, så att man bara har sig själv (grekiskans autós, därav autism) att kommunicera med.
Och varför fundera på detta här bakom draperiet i turistklassen? Jo, vi är många här inneslutna i den högtflygande tuben, men få är närvarande. Utflugna, fast de sitter här! De som är mest på ort och ställe är utan tvekan barnen. De lever här och nu, tittar, frågar, petar och väsnas. Också personalen ser vaken ut. Men, men! Många av oss andra är fästa vid ledningar till någon apparat som injekterar något i öronen. Grannen här undergår just denna behandling. Han har ögonen öppna, men blicken antyder en semi-autistisk tillvaro. 

Människan måste föreställa sig allt i tid och rum, sade de lärde förr. Men numera ser människor ut att riktigt flyga mot en tillvaro där kropp och själ är åtskilda, där tid och rum är bisaker. En disinkarnerad tillvaro alltså, om ni tillåter. Kan det vara hälsosamt?

Helt nytt är detta nu inte. På religionens område har en autistisk fromhetstyp länge rekommenderats i västerlandet, alltså en religion bara för mig själv, osynlig, frånvarande, inte kommunikativ. Gemensamma funktioner undanbedes, sådana som bön tillsammans, gudstjänstfirande, nattvardsgemenskap. Syndernas förlåtelse lär man ska få på internet, utan inblanding av andra.

Traditionell kristendom är en stor protest mot en sådan frånvaro och ensamhet. Brustna kontakter är följder av syndafallet, inte något som man ska sträva efter! Inkarnation handlar det om, inte dess motsats! Nådemedlen förenar. Hos oss, inkrökta varelser i oss själva, väcker Anden kärlek och längtan till gemenskap med varandra. En församling är på det sättet finurligt inrättad att den lever och mår i tiden och i rummet. Man träffas där. Men en församling är trots det inte fjättrad, vare sig vid tiden eller rummet, vilket låter modernt.

Våra tankar når kanske inte ut utanför oss själva. Men Gud känner allas tankar, också våras som hotas av isolering. Helt ensam är inte ens autisten, för Gud ”känner mina tankar fjärran ifrån”.   Hemmet för autister ska hjälpa barnen att få kontakt med andra. Kyrkan är hemmet som ska göra … just det samma.

Gunnar af Hällström

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53