Den låga tröskeln för hjälp är en orsak till att människor väljer att höra till kyrkan

10.11.2020
Erika Rönngård är redaktör på Kyrkpressen.

På nyhetssidorna i det här numret skriver vi om hur kyrkan hanterar förtroliga samtal och om att inga register förs över det som sägs i samtalen. Det här är en viktig fråga inte bara därför att alla som söker hjälp borde få vara trygga i att det de säger inte kan spridas vidare på nätet i framtiden – utan också för att kyrkan lyssnar till många förtroenden varje vecka.

När människor faller genom välfärdssamhällets skyddsnät är det ofta kyrkan som fångar upp dem. Diakonin frågar inte efter en remiss och kan fungera snabbt i de fall där den hjälpsökande är tvungen att vänta länge på hjälp från samhället. I september skrev vi om en Esbobo som fick träffa församlingens diakon för samtal när väntan på tid till mentalvården var för lång.


»Kyrkan lyssnar till många förtroenden varje vecka.«


Även ungdomsarbetsledarna
kan agera skyddsnät. I våras skrev vi om en ung kvinna som led av svår ångest och självskadebeteenden i tonåren. Ungdomsarbetsledaren i den församling där hon var aktiv hade lärt sig att se när ungdomar mår dåligt. Hon lyssnade, envisades och följde med den unga till vården, om och om igen.

Kyrkan stöder också genom att erbjuda plattformer för relationer. Det kan handla om familjerådgivning eller samtalsgrupper för sörjande – men också om kaffestunderna i samband med gudstjänsten eller babyrytmiken.

Den låga tröskeln och det faktum att kyrkan hjälper utan att fråga människor om de är troende inte uppges ofta som en orsak till att människor väljer att höra till kyrkan och betala kyrkoskatt.

Där kyrkans säkerhetsnät finns är det finmaskigare än samhällets skyddsnät, men så är meningen inte heller att kyrkan ska bära hela ansvaret över lång tid. Däremot hjälper kyrkan till att lappa hålen och hålla folk på benen, till exempel tills socialens byråkrati hinner i kapp eller tills mentalvården tar emot. Ett annat konkret exempel är den matutdelning som kyrkan inledde under lågkonjunkturen i början av 90-talet men som numera verkar fylla ett kontinuerligt behov i samhället. Den visar att kyrkan som aktör i tredje sektorn vid sidan av att agera tillfällig bro också är beredd att bära ansvar under långa perioder – när det krävs.

Erika Rönngård

LÄRKKULLA. Språkvetaren Juhani Jäntti är direktor för Lärkkulla stiftsgård som har verkat sedan 1950 och nu firar sina 75 år 2.9.2025 kl. 20:00

SJUKHUSPRÄST. Döden. Det är vad Benjamin Häggblom upplever som den allra svåraste delen av sitt jobb som sjukhuspräst. Han står själv svarslös inför den. Men oberoende av om han kommer i kontakt med minnessjukdom, psykos eller cancer så är hans främsta verktyg det samma: närvaro. 2.9.2025 kl. 19:00

relationer. Nej, det kommer ingen perfekt partner på en vit häst och räddar oss. Och nej: konflikter är inte farliga. De är en möjlighet! Jan-Erik Nyberg har skrivit en bok om det som är det finaste och svåraste i livet: relationer. 1.9.2025 kl. 14:39

ARKITEKTURHISTORIA. Nu vill finländska forskare räta ut alla frågetecken kring Åbo domkyrkas ålder och medeltida interiör. – Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad, säger Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria. 1.9.2025 kl. 10:55

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57

KOLLEKTER. Martina Harms-Aalto som är svensk representant i Kyrkostyrelsens plenum föreslog strykningen av Kansanlähetys och evangeliska Sley i kollektlistan. 29.8.2025 kl. 18:24

Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59

kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09

Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo. 19.8.2025 kl. 13:35

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00