Nu när vår frihet är begränsad märker vi hur mycket den är värd

21.04.2020
Nicklas Storbjörk är redaktör på Kyrkpressen.

När det här skrivs har det gått en månad sedan coronan tog Finland – och samtidigt också stora delar av västvärlden – i ett järngrepp. Går det redan nu att dra några slutsatser om vilka insikter vi gjort, eller vilka bestående förändringar i vårt beteende viruset har fört med sig, när coronan en dag (förhoppningsvis) är ett passerat kapitel?

I en intervju berättar Anna-Maja Henriksson om hur hon upplevt den gångna månaden. I slutet av intervjun säger hon att hon hoppas att en lärdom vi drar av det här är att vi alla är beroende av varandra. Och att vi inte ska ta saker och ting för givna.

Samma tema tangerade också biskop Bo-Göran Åstrand i en intervju i de finlandssvenska dagstidningarna före påsk. Han konstaterade att man kanske måste bli god vän med osäkerheten, att mycket – eller mer eller mindre allt – i tillvaron är osäkert, och att man måste hitta ett sätt att förhålla sig till det. Men han konstaterar också att mitt i osäkerheten finns insikten att vi har varandra och nuet.

Men likväl – trots att vi har varandra – är osäkerheten svår. På föregående uppslag berättar Minna Timmerbacka-Vidjeskog att det jobbigaste efter att ha haft cancer är att ingen vill eller kan garantera att den inte kommer tillbaka. Att leva i ovissheten har varit tyngst, säger hon.

Just nu är vi många som försöker hantera ovissheten. För en del går det bättre och för andra är det svårare. För en del har förändringarna i vardagsrutinerna varit små, för andra helt omvälvande. Vi har klarat av en månad – av sannolikt ganska många – med undantagslösningar. För någon har förändringarna till och med varit positiva, medan någon annan omöjligt kan förstå att undantaget varat i bara en månad.

Vi är alla väldigt olika drabbade av coronaepidemin och dess följder, men en insikt man kunde hoppas att vi kollektivt kunde landa i efter detta är tacksamhet. Den oerhörda frihet de flesta av oss haft har vi börjat se som en rättighet. Nu när den är begränsad märker vi hur mycket den är värd. Då kan det vara bra att påminna sig om att både ur ett historiskt och globalt perspektiv har den frihet vi haft förmånen att ha varit helt unik. Vi lever med undantag och ovisshet nu, och så småningom kommer vi att återgå till något som är mer likt det vi kallar ”normalt”. Men för många människor i världen är ovissheten det normala.

Nicklas Storbjörk

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06