Budskap utan respekt

16.08.2012
Ibland svänger jag alla taggar utåt då det handlar om kristna strategier och kampanjer. I juli pågick en stort upplagd ekumenisk kristen kampanj här i miljonstaden Dakar. En kväll då vi återvände till staden från en resa till staden Fatick, såg vi grälla, fula neonbanderoller upphängda över en fyrfilig (ibland 7-filig vid behov) aveny, som för övrigt bekostats av förra diktatorn Ghadaffi. ”Jesus helbrägdagöraren” stod det på de gröna och oranga banderollerna som det fanns flera kilometer av längs avenyn. Plus ett namn som förde tankarna till Amerika och datum för kampanjen. Min reaktion var, ”nej huuadå, vad håller de på med?”.
Är jag inte glad att senegaleserna får veta att Jesus helar? Njae, sedan jag hört reklam för kampanjen i radion där en kvinna glättigt berättar om hur sjuka blivit friska i hela Västafrika och nu är det Dakarbornas chans att uppleva helande och dödas uppståndelse, blev jag ännu mera avogt inställd till kampanjen.
En lördag för någon vecka sen, åter på väg hem till huvudstaden, såg jag i en av förorterna till Dakar på avstånd en skara kvinnor klädda i blått. När jag kom närmare såg jag att en man (naturligtvis) ledde skaran som marscherade på gatan. De bar på skyltar med texten ”Jesus kan frälsa er” och ”Vi välsignar er”. Jag suckade djupt då jag såg dem. För min del hade de hellre fått lämna slagorden därhän för att hjälpa kvinnan som satt vid gatan att tvätta kläderna.

Trafikstockningar är garanterade en lördagkväll, så jag hade god tid att fundera på mina reaktioner där jag satt i bilkön. Varför reagerar jag så negativt på dylika kampanjer? Varför blir jag inte glad då jag ser trossyskon i aktion? Det är likadant hemma i Finland. Jag känner mej obekväm och besvärad.

Den storslagna kampanjen och de marscherande kvinnorna hade en attityd som inte kändes bra. ”Vi vet vad som är rätt, ni tror fel. Vi är frälsta, inte ni”, lyste om dem. I detta muslimland känns banderoller fel, liksom marscherande med slagord. Samma sak hemma i Finland. Om attityden är att vi har sanningen, ni har den inte, då protesterar mitt inre. Jag har tidvis upplevt att det också hemma i Finland finns en uppdelning i A-och B-kristna. Inte officiellt, men i ”innegängen” torde man känna till fenomenet. Jag är ledsen över att vissa grupperingar inte respekterar muslimerna i Senegal. De förstör det förtroende som byggts upp genom ömsesidig respekt. Bristen på respekt för medmänniskorna gjorde att jag reagerade jag så starkt vid infarten till Dakar. Bristen på respekt för medmänniskor gör att jag ibland reagerar starkt också hemma i vårt eget land och i egen kyrka. Ingen av oss vet vad som sker i medmänniskans inre, det vet bara vår Herre. För oss gäller det att erkänna medmänniskans rätt att välja och inte fördöma. Och föra fram budskapet om kärlekens Gud till alla, men med respekt.


Ann-Katrin Store

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53