Är jag inte glad att senegaleserna får veta att Jesus helar? Njae, sedan jag hört reklam för kampanjen i radion där en kvinna glättigt berättar om hur sjuka blivit friska i hela Västafrika och nu är det Dakarbornas chans att uppleva helande och dödas uppståndelse, blev jag ännu mera avogt inställd till kampanjen.
En lördag för någon vecka sen, åter på väg hem till huvudstaden, såg jag i en av förorterna till Dakar på avstånd en skara kvinnor klädda i blått. När jag kom närmare såg jag att en man (naturligtvis) ledde skaran som marscherade på gatan. De bar på skyltar med texten ”Jesus kan frälsa er” och ”Vi välsignar er”. Jag suckade djupt då jag såg dem. För min del hade de hellre fått lämna slagorden därhän för att hjälpa kvinnan som satt vid gatan att tvätta kläderna.
Trafikstockningar är garanterade en lördagkväll, så jag hade god tid att fundera på mina reaktioner där jag satt i bilkön. Varför reagerar jag så negativt på dylika kampanjer? Varför blir jag inte glad då jag ser trossyskon i aktion? Det är likadant hemma i Finland. Jag känner mej obekväm och besvärad.
Den storslagna kampanjen och de marscherande kvinnorna hade en attityd som inte kändes bra. ”Vi vet vad som är rätt, ni tror fel. Vi är frälsta, inte ni”, lyste om dem. I detta muslimland känns banderoller fel, liksom marscherande med slagord. Samma sak hemma i Finland. Om attityden är att vi har sanningen, ni har den inte, då protesterar mitt inre. Jag har tidvis upplevt att det också hemma i Finland finns en uppdelning i A-och B-kristna. Inte officiellt, men i ”innegängen” torde man känna till fenomenet. Jag är ledsen över att vissa grupperingar inte respekterar muslimerna i Senegal. De förstör det förtroende som byggts upp genom ömsesidig respekt. Bristen på respekt för medmänniskorna gjorde att jag reagerade jag så starkt vid infarten till Dakar. Bristen på respekt för medmänniskor gör att jag ibland reagerar starkt också hemma i vårt eget land och i egen kyrka. Ingen av oss vet vad som sker i medmänniskans inre, det vet bara vår Herre. För oss gäller det att erkänna medmänniskans rätt att välja och inte fördöma. Och föra fram budskapet om kärlekens Gud till alla, men med respekt.
Budskap utan respekt
16.08.2012
Ibland svänger jag alla taggar utåt då det handlar om kristna strategier och kampanjer. I juli pågick en stort upplagd ekumenisk kristen kampanj här i miljonstaden Dakar. En kväll då vi återvände till staden från en resa till staden Fatick, såg vi grälla, fula neonbanderoller upphängda över en fyrfilig (ibland 7-filig vid behov) aveny, som för övrigt bekostats av förra diktatorn Ghadaffi. ”Jesus helbrägdagöraren” stod det på de gröna och oranga banderollerna som det fanns flera kilometer av längs avenyn. Plus ett namn som förde tankarna till Amerika och datum för kampanjen. Min reaktion var, ”nej huuadå, vad håller de på med?”.
Ann-Katrin Store
Varför säger du inte förlåt? Säg förlåt.
URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42
Ett gott råd: ”Bara du måste vara nöjd med dig”
ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström.
4.2.2026 kl. 12:27
”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen.
3.2.2026 kl. 17:34
Bildsvep: Från plenum till nattvard – unga formar kyrkan på Ungdomens kyrkodagar
ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54
Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårdsföreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06
Känslorna tar över då kyrkans fastigheter säljs – det visar erfarenheterna från Jakobstad och Borgå
fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41
Brändö gymnasium samlar in pengar för att kunna köpa en ambulans till Ukraina – välgörenhetskonsert i Matteuskyrkan
Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma.
29.1.2026 kl. 20:29
Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41
Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28
”Jag tänker satsa på det här jobbet och det hör till att vaktmästaren ska bo ganska nära kyrkan”
FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor.
24.1.2026 kl. 15:11
För landets kristna minoritet växte oron när Assadregimen föll i Syrien
syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32
Hur ska kyrkan skydda kulturarvet i väpnade konflikter?
KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52
Kyrkoherden byts i Vanda svenska – Kristian Willis återvänder inte efter pappapausen
kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06
Ett mål, 60 volontärer, 200 hungriga småstadsbor
MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00
Eva Kuhlefelt var litteraturforskare och flyktingaktivist – och nu diakon: "Min väg till kyrkan var lång"
diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00
Mest läst
- Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
- Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
- Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
- ”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
- Bildsvep: Från plenum till nattvard – unga formar kyrkan på Ungdomens kyrkodagar
Skådespelaren Cecilia Paul: ”Jag vill inte längre förminska mig”
PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras.
14.1.2026 kl. 10:12
Två vigdes till präst och två till diakon
VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39
”Jag var så ung, jag förstod inte ens att mamma kunde dö”
PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00
Ett levande musikliv är Korsholms varumärke – varje vecka kommer 135 människor till församlingen för att musicera
musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00
På Tiktok finns Jesus, helvetet och uppryckelsen – men unga lockas av annat
andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet


























