En präktig fasad är ett problem i många sammanhang, men den är ett särskilt stort problem i kyrkan

12.12.2019

En av redaktörerna på Kyrkpressen har minnesbilder av Matti Aspvik från ungdomssamlingar på 90-talet. Hon minns att han hade starka åsikter, att han alltid hade rätt, och att han argumenterade outröttligt tills motparten tystnade.

I Kyrkpressen berättar han om hur depression och utmattning tvingade in honom i ett hörn där han var tvungen att säga att han inte förstår, att han inte vet. Han tvingades sluta bygga sitt liv på kunskap, vetande och beundran. I dag efterlyser han sammanhang av genomskinlighet och verkliga möten i stället för präktiga fasader.

En präktig fasad är ett problem i många sammanhang, men den är ett särskilt stort problem i kyrkan. Problemet blir aktuellt för var och en som kommer till kyrkan med sin svaghet och sin brist bara för att märka att det inte alltid finns plats för en livsberättelse där såret aldrig blir helat och sprickorna aldrig blir lappade.

Frälsningens fasadberättelse är svår att värja sig mot. Nya testamentet är fyllt av historier om helande och omvändelse. Också i många av Kyrkpressens personintervjuer är dramaturgin liknande: mitt liv såg inte bra ut men sedan mötte jag Gud och nu är jag hel och framme.

Nadia Bolz-Weber grundade en luthersk kyrka för amerikaner som hon själv, sådana som kände att de inte platsade i en kyrka. I en intervju säger hon att hennes erfarenhet är att unga känner sig dragna till Jesus, till traditioner och till trasighet. Bolz-Weber efterlyser exakt samma sak som Aspvik: ett kristet sammanhang dit man kan komma för att berätta sanningen om sig själv, ett ställe där man inte behöver låtsas. Hon efterlyser också liturgi som ett välbehövligt element för människor som ofta lever ett liv i kaos.

Våra församlingar har redan allt Bolz-Weber efterlyser: Jesus, traditioner, liturgi, svaghet och trasighet. Men hur ska trasigheten ta sig uttryck? Ska svaghetsberättelsen höras ur predikstolen? Ska den delas i kyrkan?

I Jakobstad finns det en pub mittemot kyrkan. Den heter Black Sheep. Johan Sandberg, redaktör på Kyrkpressen, föreslog en gång att kyrkan skulle byta namn till Svarta fårets kyrka. Då skulle kyrkan vara lättare att hitta och vägen från puben till kyrkan kännas lite kortare.

Sofia Torvalds

SAMARBETSPROBLEM. En färsk utredning ligger hos domkapitlen i Borgå och Esbo stift. Församlingsdelningen för 26 år sedan har långa spår. 6.3.2026 kl. 21:59

val. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har inom utsatt tid sökts av två kandidater. 6.3.2026 kl. 13:20

tro. Finlandiaprisvinnaren Sirpa Kähkönen växte upp med ett kristet och socialistiskt arv att offra sig för att göra världen bättre för sin nästa. Men på sin tid belönades det inte. 5.3.2026 kl. 19:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03

FÖRSAMLINGSVAL. För ett år sedan åkte biskop Bo-Göran Åstrand och stiftsdekan Mia Anderssén-Löf stiftet runt och lanserade den nya strategin för Borgå stift. I år har man gjort en ny runda, men denna gång med fokus på höstens församlingsval. 25.2.2026 kl. 15:53

statistik. I fjol ökade gudstjänstbesöken i lutherska kyrkan i Finland till cirka 3,3 miljoner besök. Nattvardsgästerna ökade med cirka sex procent, meddelar Kyrklig tidningstjänst. 24.2.2026 kl. 13:42

kyrkomusik. Orgelbyggaren Veikko VIrtanen är död. Han avled natten till tisdag i hög ålder, uppger orgelverkstaden som bär hans namn. 18.2.2026 kl. 20:44

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27