Igenkännandets glädje

17.10.2019

INKAST.

Vi som bor i Sverige är dagligen omgivna av personer som knappt vet vad en finlandssvensk är. Sedan vi flyttade till Göteborg har vi hastigt och lustigt förvandlats till sverigefinnar, vilket innebär att vi blir inkastade i en helt annan kontext än den vi kommer från.

Därför var det så roligt för Stefanie när hon fick en ny kollega som hade studerat vid Åbo Akademi. Medan ingen i hennes kollegium (eller Fredriks heller för den delen) har någon som helst sorts uppfattning om vilken kontext vi kommer från, fanns det i den nya kollegan ett igenkännandets glädje – de hade en gemensam historia och gemensamma bekanta, trots att de aldrig hade träffats innan. Plötsligt kändes Svenskfinland inte så fjärran.

Som så mycket annat är det först när man förlorat något som man inser vad man hade. Dessvärre är det idag allt fler finlandssvenskar som kan känna igen sig i vår saknad. De kan till och med uppleva att det finlandssvenska är hotat, på grund av att vissa politiska aktörer marginaliserar finlandssvenskars offentliga ställning, eller på grund av demografiska förändringar (bland annat flyttar fler finlandssvenskar utomlands). Snart känns kanske Svenskfinland avlägset för oss alla.

»Att vara finlandssvensk är inte ett språk, utan en upplevelse av samhörighet utifrån gemensamma erfarenheter.«

Vi tror att det finlandssvenska bör bevaras, men det är inte nödvändigtvis själva språket som är värt att bevara (trots att det onekligen också är viktigt). Det vi framför allt menar är värt att bevara är något av den igenkännandes glädje som ofta uppstår mellan finlandssvenskar. När denna glädje är en självklar del av vår vardag så tänker vi kanske inte på den. Men för oss som är i Sverige märker vi hur mycket förankringen till det finlandssvenska har format vår identitet, och hur något familjärt väcks inom oss när vi får umgås med andra finlandssvenskar.

Att vara finlandssvensk är inte ett språk, utan en upplevelse av samhörighet utifrån gemensamma erfarenheter. Därför ber vi för och lyckönskar alla de institutioner (som till exempel Kyrkpressen) och människor som arbetar med att möjliggöra att finlandssvenskar fortsättningsvis ska få mötas och uppleva glädje i mötet.

Fredrik har skrivit i Kyrkpressen i nästan fem år, och vi har skrivit tillsammans sedan förra året. Detta blir vårt sista Inkast. Tack till alla läsare och för alla uppmuntrande ord under åren.

Stefanie Sandbacka-Portin är lärare i Göteborg.

Fredrik Portin är forskare och präst.

Fredrik Portin och Stefanie Sandbacka-Portin

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

KATASTROFHJÄLP. Esbo kyrkliga samfällighet har anslagit 30 000 euro i katastrofhjälp för civila offer i det pyrande kriget i Gaza. Hjälpen förmedlas av Finska Missionssällskapet (FMS). 22.10.2025 kl. 14:39

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53